Utredningsman: Det nuvarande budgetförfarandet lämpar sig inte för finansiering av stora trafikprojekt
En väg- och trafikfond utanför budgeten skulle enligt utredningsman Pasi Holm väl uppfylla målsättningen om ett jämt och långsiktigt statligt byggande av trafikinfrastruktur.
Med hjälp av fonden skulle man kunna få nationalekonomisk nytta genom ett snabbt byggande av väg- och trafikinfrastruktur. Ifall man vill grunda en väg- och trafikfond hinner man beakta de begränsningar grundlagen ställer på en sådan, eftersom det för fonden relevanta införandet av vägavgifter skjuts upp till den senare hälften av 2010-talet.
Vägavgifterna passar bra ihop med en statlig väg- och trafikfond och eventuella regionala delfonder. Kilometerbaserade vägavgifter, som graderats enligt tidpunkt, plats, fordonets utsläpp och fordonstypen, bör så transparent som möjligt öronmärkas beträffande region och funktion till förmån för utvecklingen av trafiksystemet.
Då man beslutar om vägavgifterna behövs en heltäckande granskning av de skatter som uppbärs från trafiken. Kostnaderna för affärslivet får inte höjas och inte heller kostnaderna för andra som använder vägen får höjas oskäligt, konstateras det i rapporten.
Reform av nuvarande praxis är alternativ till en fond
Med en reform av det nuvarande förfarandet med rambudget och budget är det möjligt att nå många av de fördelar man strävar till med en väg- och trafikfond utanför budgeten. Det är skäl att också andra stora väg- och trafikinvesteringar än de som kan genomföras med livscykelmodellen delas upp under en längre tidsperiod än projektens egentliga byggnadstid.
Budgetmomenten för fleråriga väg- och trafikprojekt borde ändras från förslagsanslag till reservationsanslag. En sådan förändring skulle göra det möjligt för ett enskilt projekt att fortskrida smidigt och skulle minska behovet att behandla små anslagsförändringar i riksdagen.
En politiskt bindande beslutsregel om användning av finansieringslösningar i efterskott, som motsvarar statens underskottsbegränsning och skuldsättningsbegränsning, bör skrivas in i regeringsprogrammet eller i regeringens trafikpolitiska redogörelse.
Ett eget statligt "Infra Ab" skulle ge betydande inbesparingar
Enligt utredningen lönar det sig att utnyttja modeller för kompanjonskap mellan staten och privata företag vid finansiering med livscykelmodellen och vid finansiering av trafikarrangemang i samband med betydande gruvprojekt. Det gör det oberoende av om man förnyar förfarandet med rambudget och budget, eller om man grundar en väg- och trafikfond utanför budgeten. Ett statligt bolag "Infra Ab", placerat vid statens ägarstyrningsenhet, skulle möjliggöra betydande inbesparingar i statens utgifter, utan att fördelarna med att använda livscykelmodellen elimineras.
Väg- och trafikinvesteringar som genomförs med livscykelmodeller behövs mer än i dag, så att konkurrensen mellan projektkonsortierna för med sig innovativitet och kostnadseffektivitet i genomförandet av projekten: beträffande finansiering, byggande, underhåll och grundläggande förbättringar, samt för att arrangera dem tillsammans.
Den av kommunikationsministeriet i december 2008 tillsatta utredningsmannen, doktor Pasi Holm, överlämnade sin slutrapport till trafikminister Anu Vehviläinen den 13 november 2009.
Ytterligare information:
utredningsmannen Pasi Holm, tfn 050 374 7462
överdirektör Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482
