Regeringen fattade beslut om sina ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens förslag till TEN-T-förordning

Statsrådet lämnade den 17 februari 2022 en U-skrivelse om förslaget till förordning om ett transeuropeiskt transportnät till riksdagen.

Europeiska kommissionen publicerade den 14 december 2021 ett förslag till en ny förordning om TEN-T-nätet. EU:s bestämmelser inverkar på hur trafiklederna och knutpunkterna för trafiken utvecklas. Förordningen innehåller en definition av TEN-T-nätet och föreskrifter om kvalitetskraven för trafikleder och knutpunkter i TEN-T-nätet. Medlemsländerna kan ansöka om finansiering för TEN-T-nätet via EU:s program för ett sammanlänkat Europa (FSE, Fonden för ett sammanlänkat Europa). Största delen av finansieringen är alltid nationell.

I förslaget definieras, utöver det nuvarande övergripande nätet och stomnätet, ett nytt utvidgat stomnät som ska bli färdigt före slutet av 2040. Enligt Europeiska kommissionens förslag kommer TEN-T-stomnätet i praktiken att utvidgas i Finland. Enligt förslaget omfattar det utvidgade stomnätet i sin helhet tre stora järnvägsprojekt i Finland, det vill säga entimmeståget till Åbo, Finlandsbanan och Östbanan. I förslaget har dessutom tre riksvägar i Finland som leder till hamnar lagts till i det täckande nätet samt hamnarna i Ingå, Torneå, Villmanstrand och Joensuu. De tekniska kraven i fråga om olika trafikformer skärps. Kommissionen föreslår ändringar till exempel i fråga om bredden på banorna. Förslaget till förordning är en del av EU:s strategi för hållbar och smart rörlighet.

Utvecklingen av det europeiska transportnätet bör understödas

Statsrådet understöder målen i förslaget till förordning och utvecklandet av TEN-T-nätet. Smidiga transporter och resor främjar både Finlands och EU:s konkurrenskraft.

Sträckningarna för de direktbanor som tre projektbolag som planerar stora banprojekt har planerat har införlivats i det utvidgade stomnätet, vilket är viktigt. Det gör det möjligt att ansöka om finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa. I kommissionens förslag ingår både de nuvarande järnvägslinjerna och de planerade direktbanorna. Det har ännu inte fattats några nationella beslut om att bygga de direktbanor som planerades av projektbolagen.

De sju största stadsregionernas centralorter, alltså Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Åbo och Uleåborg har utsetts till urbana knutpunkter, vilket är bra. För närvarande deltar endast Helsingfors och Åbo. EU-finansiering kan sökas till exempel för flyg- och järnvägsstationernas och hamnarnas förbindelser i de urbana knutpunkterna.

Trafikmängderna, avstånden och vinterförhållandena inom sjöfarten ska beaktas

Finlands mål för utvecklingen av det europeiska transportnätet har fastställts i den riksomfattande trafiksystemplanen, alltså Trafik 12-planen.

Förslaget till förordning medför nya krav på utvecklingen av trafikledsnätet och ökar de offentliga utgifterna, i synnerhet om de krav som gäller landsvägar och bannät i förslaget uppfylls fullt ut. Därför är de undantag som blir möjliga genom förslaget till förordning viktiga för Finland. Om kraven i förslaget till förordning uppfylls fullt ut i fråga om statens landsvägar och bannätet innebär det kostnader på flera miljarder euro. De största konsekvenserna för statens trafikledsnät uppstår på 2030- och 2040-talet. Förslaget till förordning kommer att innehålla krav som också gäller utvecklingen av transportsystemet i städer med fler än 100 000 invånare samt multimodala fraktterminaler. Dessutom innehåller förordningen krav på hamnar och flygplatser i TEN-T-nätet.

Statsrådet anser det viktigt att förordningen gör det möjligt att ta hänsyn till Finlands nationella särdrag. Det är mycket viktigt att det i förordningen ges möjlighet att begära undantag från de kvalitetskrav som gäller för TEN-T-nätet, särskilt på grundval av små trafikvolymer.

Statsrådet anser att man vid den fortsatta beredningen också bör beakta särdrag som beror på långa avstånd, vinterförhållanden inom sjöfarten och gles bosättning. Dessa talar för att strategiskt viktiga regionala transportnav, såsom Uleåborg, ska beaktas i förhållande till norra Skandinavien.

Den föreslagna omfattningen av TEN-T-nätet i Finland är tillräcklig i fråga om landsvägar och banor. Nätets omfattning ska grunda sig på enhetliga kriterier inom EU.

I kommissionens förslag kommer däremot hamnarna i Kaskö och Jakobstad falla ur det täckande nätet. Enligt statsrådets uppfattning är det viktigt att de finländska hamnar som nu ingår i det övergripande nätet behåller sin ställning och att stomnätet och det övergripande nätet kan utvidgas i Finland, istället för att inskränkas. Dessutom uteblir hamnen i Sköldvik från nätet på egen framställning.

För ett land som Finland är infrastruktur som möjliggör export, såsom hamnar, exceptionellt viktigt. Statsrådet anser därför att det är viktigt att verksamhetsförutsättningarna i fråga om TEN-T-lagstiftningen är förutsebara även framöver.

Vad är TEN-T?

1. TEN-T avser det transeuropeiska transportnätet (Trans European Transport Network) som främjar en hållbar rörlighet för människor och gods.

2. TEN-T länkar samman järnvägar, insjörutter, vägar, sjö- och flygförbindelser i Europa till ett enda transportnät.

3. TEN-T-nätet består av ett övergripande nät och ett stomnät.

4. Enligt det nya förslaget ska nätet byggas i tre faser: stomnätet blir klart senast 2030, det utvidgade stomnätet senast 2040 och det övergripande nätet senast 2050.

5. TEN-T förbinder 424 stora städer med hamnar, flygplatser och järnvägsterminaler. När TEN-T-nätet är klart förkortar det restiderna mellan dessa städer.

Vad händer härnäst?

U-skrivelsen ska behandlas i stora utskottet, till vilket de berörda fackutskotten yttrar sig.

Behandlingen av förslaget till förordning inleddes i januari 2022 i en arbetsgrupp i Europeiska unionens råd. Ordförandelandet Frankrike har som mål att uppnå en allmän riktlinje om förslaget i juni 2022.

Den nya förordningen ersätter den nuvarande förordningen uppskattningsvis 2024.

Mer information:

Johanna Juselius, specialmedarbetare till kommunikationsminister Timo Harakka, tfn 050 372 7062, johanna.juselius(at)gov.fi

Eeva Ovaska, regeringssekreterare, tfn 0295 342 113, eeva.ovaska(at)gov.fi