Finland offentliggjorde en klimatstrategi för IKT-sektorn: bits ska användas för att bekämpa klimatförändringen

Hur kan spillvärme från datacenter värma upp bostäder? Hur kan skrivbordslådans trasiga telefon med värdefulla metaller återställas genom service eller fås till återvinning? Hur kan man med hjälp av informations- och kommunikationsteknik minska utsläpp från transporter eller industrin?

Dessa frågor besvaras i Finlands första klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn, som offentliggjordes den 9 mars 2021. I den internationellt banbrytande strategin har man sammanställt metoder med hjälp av vilka IKT-sektorns koldioxid- och miljöavtryck ska minska och digitaliseringens fördelar tas i bruk.

- Vi har ett tydligt mål: Finland strävar efter att genom kompetens inom informations- och kommunikationsteknik bli en aktör som löser klimatproblem och tar fram lösningar för hela världen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

IKT-sektorn har två sidor. Kommunikationsnät, datacentraler och intelligenta apparater förbrukar el och material. IKT-sektorns andel av världens elförbrukning är uppskattningsvis cirka 4-10 procent och växthusgasutsläppen cirka 3-5 procent.

Å andra sidan finns det mycket potential inom IKT-sektorn för att minska växthusgasutsläppen från andra branscher, såsom transporter. Digitala tjänster möjliggör styrning av intelligent trafik och gör kollektivtrafiken mer attraktiv genom smidigare byten. Under coronapandemin har man i praktiken sett hur distansarbete och distansmöten kan ersätta transporter.

- Tack vare en god digital infrastruktur och digital kompetens övergick Finland 2020 smidigt i kunskapsarbetet till ett arbetsliv, som i stor utsträckning baserar sig på virtuella möten. Nu ska vi använda digitaliseringen för att bekämpa klimatuppvärmningen. Strategin bidrar till målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035, fortsätter Harakka.

- Det strategiska arbetet har sammanfört en stor skara aktörer som har en gedigen kompetens och vilja att främja en miljövänlig IKT-sektor och påskynda digitaliseringens positiva miljöeffekter inom andra sektorer. Finländska aktörer har möjlighet att inta en aktiv roll den internationella dialogen för att främja ekologiskt hållbar digitalisering, konstaterar nätverksdirektör Jarno Ilme från Transport - och kommunikationsverket.

Klimat- och miljöstrategin för IKT-sektorn i Finland bereddes av en arbetsgrupp som bestod av företrädare för företag, den offentliga förvaltningen och organisationer samt universitet och forskningsinstitut. Strategin har färdigställts vid kommunikationsministeriet efter remissbehandlingen av arbetsgruppens slutrapport, som avslutades i januari 2021.

Sex punkter för en ekologiskt hållbar digitalisering

Strategin innehåller sex mål och åtgärder för att uppnå dem.

1. Energieffektiviteten hos IKT-infrastrukturen ska ökas och koldioxidfria energikällor ska tas i bruk.

Energieffektivitet ska eftersträvas vid planering, byggande och användning av kommunikationsnät. Den värme som uppstår som biprodukt i datacentraler kan utnyttjas i större utsträckning, vilket minskar produktionsbehovet av uppvärmningsenergi och de koldioxidutsläpp som den ger upphov till. Också investeringar i koldioxidfri energiproduktion minskar utsläppen från IKT-sektorn.

2. Dataekonomin ska bli klimatvänlig

När antalet tjänster ökar, ökar också datatrafiken och elförbrukningen. I Finlands mobilnät överförs för närvarande flera tiotals gånger mer data per invånare än i början av 2010-talet. Då programvara och tjänster planeras bör man bättre beakta hur de kan göras energisnåla. Det behövs forskning, utbildning av experter och styrning av serviceupphandlingar. Till exempel kan programvara med förmånligare anskaffningspris kräva mer processeffekt och i slutändan bli både mer resurskrävande och dyrare.

3. Utrustningens livslängd ska förlängas och värdemetaller återvinnas

Utrustningens livslängd kan förlängas i planeringsskedet. Dessutom ska konsumenterna erbjudas information om produktgarantier, programvaruuppdateringar och materialåtervinning. I ackumulatorer och skärmar för smarttelefoner och datorer behövs sällsynta metaller. Återvinningen kunde effektiviseras till exempel genom en kompensationsavgift då man lämnar in gamla apparater. Enligt strategin ska man påverka primärmaterialproduktionens hållbarhet och materialens spårbarhet nationellt och inom EU

4. En helhetsbild av digitaliseringens miljökonsekvenser ska skapas

Bristande insyn i och tillgång till en icke-splittrad information om IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser är en utmaning både nationellt och internationellt. Det behövs jämförbara uppgifter om IKT-sektorns klimatavtryck och om hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till att minska utsläppen från andra sektorer.

5. Konsumenterna ska bli medvetna om miljökonsekvenserna

Konsumenternas beteende har en betydande inverkan på IKT-sektorns miljökonsekvenser. Konsumenterna är intresserade av klimatavtrycket av de tjänster de använder och av möjligheterna att påverka det. Tillgången till information bör förbättras i olika kanaler, från den grundläggande utbildningen till konsumentkampanjer.   

6. Utnyttjande av ny teknik i klimatarbetet och miljövården

Ny teknik, såsom artificiell intelligens, robotteknik och automatiserade system, väcker hopp när det gäller att lösa klimat- och miljöproblemen. Till exempel artificiell intelligens har redan börjat utnyttjas för att minska energi- och materialförbrukningen i olika processer. När ny teknik utvecklas ska uppmärksamhet också fästas vid dess egen energi- och materialförbrukning.

Vad händer härnäst?

Strategin kommer att verkställas av många olika aktörer, både inom den offentliga och den privata sektorn. Kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket ska följa upp genomförandet av strategin i samarbete med intressentgrupperna. Till stöd för detta ordnas ett årligt forum.

Ytterligare information:

Förfrågningar om intervjuer med minister Timo Harakka, Susanna Niinivaara, kommunikationsdirektör, tfn 0400 816 187, susanna.niinivaara(a)lvm.fi

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(a)lvm.fi, Twitter @PaiviAntikainen

Tuuli Ojala, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 050 563 8130, tuuli.ojala(a)lvm.fi, Twitter @OjalaTuuli

Jarno Ilme, nätverksdirektör, Transport- och kommunikationsverket, tfn 029 539 0574, jarno.ilme(a)traficom.fi, Twitter @IlmeJarno