EU strävar efter att effektivare ingripa i människohandel och smuggling av migranter genom förordning som gäller transportföretag

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 3.2.2022 14.29 | Publicerad på svenska 8.2.2022 kl. 15.48
Pressmeddelande
Långtradare på väg (Bild: Shutterstock/Gorodenkoff)
Långtradare på väg (Bild: Shutterstock/Gorodenkoff)

Europeiska kommissionen lade i november 2021 fram ett förslag till förordning om åtgärder som gäller transportföretag. Syftet med åtgärderna är att förhindra människohandel eller smuggling av migranter i samband med olaglig inresa till Europeiska unionens territorium. Statsrådet överlämnade den 3 februari 2022 en U-skrivelse till riksdagen om förslaget till förordning.

Det spända läge som sedan våren 2021 varit rådande vid EU:s yttre gräns mot Belarus har allt starkare lyft upp hybridpåverkan och transportföretagens roll i människohandel och smuggling av migranter på unionens dagordning. Transportföretagen kan utnyttjas inom hybridpåverkan. Enligt kommissionen har vissa transportföretag främjat och i vissa fall dragit nytta av människosmuggling och människohandel som har äventyrat utsatta människors liv och säkerheten vid unionens yttre gränser. Förslaget till förordning är en del av en större helhet genom vilken EU strävar efter att bemöta hybridhot.

Syftet med förordningen är att begränsa verksamheten för sådana transportföretag som har kännedom om en organiserad kriminell sammanslutnings brottsliga verksamhet när det gäller att bedriva människohandel och smuggla migranter eller som möjliggör sådan verksamhet med företagets transportmedel. Förslaget gäller land-, luft- och sjötransportföretag.

Statsrådet stöder i princip att man i samband med olaglig inresa till EU kan förhindra eller begränsa verksamhet som bedrivs av transportföretag som underlättar eller bedriver människohandel eller smuggling av migranter.

Enligt statsrådet ska åtgärderna vara proportionella. Statsrådet anser att kommissionens förslag innehåller flera rättsliga frågor som ännu måste lösas. Frågorna gäller bland annat säkerställandet av grundläggande rättigheter, valet av rättslig grund samt ändamålsenligheten i genomförandebefogenheterna. Vid beredningen bör också en noggrannare bedömning göras av förhållandena mellan internationella, unionens och nationella åtgärder.

Vad händer härnäst?

I U-skrivelserna förklaras statsrådets ståndpunkter. U-skrivelsen ska behandlas i stora utskottet, till vilket de berörda fackutskotten yttrar sig.

Behandlingen av förslaget till förordning inleds enligt nuvarande uppgifter i Europeiska unionens råds arbetsgrupp med råd för yttre förbindelser (Relex) i februari-mars.

Ytterligare information:

Krista Widerholm, överinspektör, tfn 0295 342 140, krista.widerholm(a)gov.fi