Utredning:
Stora spårtrafikprojekt betydande investeringar med mångsidiga konsekvenser

Finansministeriet och kommunikationsministeriet utredde möjligheterna att finansiera stora spårtrafikprojekt och deras klimatkonsekvenser. Genomförandet av projekten skulle kräva betydande ekonomiska satsningar från den offentliga sektorn, men man identifierade också andra inkomstkällor. Utredningsgruppen publicerade sin rapport den 24 januari.

För närvarande planerar offentligt ägda planeringsprojektbolag snabbare tågförbindelser mellan Helsingfors och Åbo (Entimmeståget till Åbo Ab), mellan Helsingfors och Tammerfors (Finlandsbanan Ab) och mellan Helsingfors, Borgå och Kouvola (Östbanan Ab). Finansministeriet och kommunikationsministeriet utredde hur mycket genomförandet av varje projekt skulle kosta staten och kommunerna och vilka alternativa finansieringskällor som kunde utnyttjas i genomförandet. I samband med utredningen bedömde man dessutom spårtrafikprojektens klimatkonsekvenser. 

Även andra inkomstkällor utöver finansiering från den offentliga sektorn

Enligt utredningen förutsätter genomförandet av spårtrafikprojekt betydande ekonomiska satsningar från den offentliga sektorn. I utredningen identifierades även andra inkomstkällor, såsom trafik- och användaravgifter och fastighetsutveckling i stationsområdena. Deras volymer är dock relativt små i förhållande till de investeringar som behövs. 

Den projektbolagsmodell som granskats i samband med utredningen kunde dock minska det totala beloppet av den offentliga finansiering som krävs jämfört med tidigare finansieringsmodeller för transportinfrastruktur.

Utredningen visade att privata finansiärer också är intresserade av att delta i finansieringen av projekten, men de skulle sannolikt kräva statsborgen för projekten, vilket innebär att den offentliga sektorn i sista hand skulle bära riskerna med investeringarna.

Investeringskostnaderna för projekten skulle enligt nuvarande preliminära uppskattningar (enligt prisnivån 2022) vara cirka 3,4 miljarder euro för entimmeståget till Åbo, cirka 1,8 miljarder euro för Östbanan och cirka 4,0 miljarder euro (flygbanan och utvecklingen av stambanan) eller 5,5 miljarder euro (flygbanan och den nya höghastighetsbanan) för de två alternativen för Finlandsbanan.

Klimatkonsekvenserna negativa med den nuvarande byggnadstekniken

Ministerierna bedömde även spårtrafikprojektens klimatkonsekvenser i samband med utredningen. Enligt bedömningarna utgör utsläppen under byggtiden en betydande del av projektens klimatkonsekvenser. Med nuvarande byggnadsmaterial och arbetsmetoder är den kalkylerade återbetalningstiden för projektets klimatutsläpp mycket lång, 140–330 år, om man tar i beaktande utsläppsminskningarna tack vare trafikeringen. 

Bedömningarna i utredningen har gjorts på basis av befintlig byggnadsteknik. Om det inom infrastrukturbyggandet i framtiden görs nya tekniska innovationer som gör det möjligt att bygga mer klimatvänligt, är det möjligt att bedömningarna blir betydligt utsläppssnålare.

De uppskattade kostnaderna är osäkra

Kostnadsförslagen för projekten är tämligen osäkra. Projektplanerna befinner sig också i olika skeden. Därför kan resultaten av utredningen i detta skede endast anses vara riktgivande, och man kan inte dra några direkta slutsatser om projektens genomförbarhet enbart på basis av dem.
Kostnaderna för samtliga projekt kan i betydande grad påverkas också av faktorer som är oberoende av projekten, såsom det globala ekonomiska läget och inflationsnivån och ränteutvecklingen till följd av det, eller faktorer som direkt eller indirekt påverkar projekten, såsom utvecklingen av antalet passagerare, förändringar i restvärdet på finansieringen eller förändringar i de uppskattade intäkterna.

Vid bedömningen av stora spårtrafikprojekts betalningsbelastning för den offentliga sektorn bör man också notera att genomförandet av projekten har många möjliga konsekvenser, såsom miljökonsekvenser, samhällsekonomiska konsekvenser och andra mera omfattande ekonomiska konsekvenser som också bör övervägas i samband med eventuella investeringsbeslut.

Utredningen ger information till stöd för beslutsfattandet

Syftet med utredningen var inte att ta ställning till genomförandet av projekten utan att utreda finansieringsmöjligheter och eventuella förutsättningar för investeringar till stöd för beslutsfattandet. 

Projektbolagen fortsätter i detta skede med planeringen av spårtrafikprojekt. Utredningarna och det arbete som görs i projektbolagen bidrar till att öka det informationsunderlag som behövs som stöd för beslutsfattandet.

Läget med projektbolagen har beaktats i den första riksomfattande trafiksystemplanen. Spårprojekt kommer att granskas i samband med den övergripande utvecklingen av hela trafiksystemet och beredningen av nästa riksomfattande trafiksystemplan. Stora banprojekts konsekvenser bör utredas ur trafiksystemets perspektiv också med tanke på det övriga trafiksystemet och serviceutbudet inom trafiken.

Ministeriernas utredning genomfördes i samarbete med berörda ämbetsverk och planeringsprojektbolag. De för uppdraget inrättade och offentligt ägda planeringsprojektbolagen Entimmeståget till Åbo Ab, Finlandsbanan Ab och Östbanan Ab svarar för planeringen av spårinvesteringarna. Utöver staten är sammanlagt 49 städer och kommuner samt Finavia med i projektbolagen. Under arbetets gång hördes dessutom kommuner och städer, och man utredde även arbetspensionsbolagens och finansiella institutens syn på finansieringen av stora spårprojekt. 

Ytterligare information:

Riku Jylhänkangas, projektdirektör, budgetråd, finansministeriet, riku.jylhankangas(at)gov.fi, tfn 02955 30475
Niko-Matti Ronikonmäki, kommunikationsministeriet, vice ordförande för projektgruppen, tfn 02953 42129, niko-matti.ronikonmaki(at)gov.fi