Statsrådets redogörelse: Vägverksreformen har varit framgångsrik – Beslut om bolagisering skjuts upp till hösten

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 28.4.2005 13.39
Pressmeddelande
Regeringen har överlämnat riksdagen en redogörelse om vägverksreformen. I redogörelsen konstateras att de mål som ställts på reformen har nåtts med framgång.

Redogörelsen baserar sig på ett uttalande av riksdagen, i vilket riksdagen förutsatte att regeringen efter övergångsperioden lämnar en redogörelse om vilka verkningar omorganiseringen av vägverket har haft på vägnätets skick, trafiksäkerheten samt de kostnader som väghållningen orsakar staten.

Med anledning av propositionen om vägverksreformen framförde riksdagen sammanlagt sex uttalanden gällande bl.a. personalens ställning.

Ämbetsverket vägverket delades upp i Vägförvaltningen och affärsverket Vägverket i början av år 2001. I samband med reformen kom man överens om en övergångsperiod som räckte till slutet av år 2004 och under vilken väghållningen av allmänna vägar skulle öppnas för konkurrens. Före reformen sköttes driften av vägnätet i huvudsak som internt arbete, men till övriga delar var väghållningen redan konkurrensutsatt.

Man har lyckats väl med att öppna skötseln av vägnätet för konkurrens. Privata entreprenörer har under den gångna vintersäsongen haft hand om ungefär en fjärdedel av skötselentreprenaderna och Vägverket tre fjärdedelar av dem.

Vägverksreformen har gjort driften av vägnätet effektivare och förenhetligat kvaliteten och servicenivån i fråga om skötsel och underhåll. Att konkurrensutsätta arbetsorder bland utomstående entreprenörer har krävt ett nytt slag av upphandlingskunnande hos Vägförvaltningen. Till följd av att man fastställt kvalitetskraven och infört dem i praktiken, har kvaliteten inom väghållningens förenhetligats.

Under övergångsperioden har Vägnätets vinterunderhåll förbättrats på huvudvägarna, eftersom kvalitetskraven för dessa har höjts. Försämringen av vägnätets skick har under övergångsperioden avstannat med undantag av broarnas tillstånd. På vägar som hör till den lägre vägdriftsklassen har vinterunderhållet försämrats på en del ställen, men motsvarar ändå de fastställda kvalitetskraven.

Trafiksäkerheten har på det hela taget förblivit god även efter organisationsreformen. Den trafiksäkerhetsnivå, som statsrådet ställt upp som mål, har dock inte nåtts.

Den årliga inbesparing om 50 miljoner euro, som uppställts som mål för vägverksreformen, har förverkligats och överskridits. Finansieringen av väghållningen har i praktiken hållit samma nivå som före reformen, men tack vare en effektivare verksamhet har Vägförvaltningen lyckats upprätthålla ett utvidgat vägnät.

Vägverkets årsomsättning är ca 500 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat år 2004 uppgick till 13 miljoner euro. Vägverket har uppnått de uppställda målen och dess lönsamhet ligger något under lönsamheten i medeltal för markbyggnadsbranschen. I enlighet med regeringsprogrammet allokeras Vägverkets intäkter till finansieringen av basväghållning.

Vägverkets personal har kommit att bli föremål för anpassning i större utsträckning än väntat. Här har den fyra år långa övergångsperioden och de personalpolitiska riktlinjer som förutsattes av riksdagen visat sig vara till nytta för reformens personalpolitik.

Anpassningen har under övergångsperioden kunnat stödas på olika sätt, och nytt jobb ordnas för en stor del av dem som anpassades. För serviceprojekt och anpassning har under övergångsperioden använts sammanlagt omkring 100 miljoner euro.


Beslut om att utveckla affärsverket fattas på hösten

En utredningsperson som kommunikationsministeriet tillsatt i enlighet med regeringsprogrammet har utrett behovet av att utveckla Vägverkets organisation och framfört alternativa tillvägagångssätt i frågan.

Utredningspersonen Mikko Talvitie föreslog för kommunikationsministeriet i januari att Vägverket ombildas till ett av staten helägt aktiebolag.

I de utlåtanden som hittills givits om utredningen finns inte tillräckligt med ställningstaganden och fakta för att fatta ett beslut, utan ärendet kräver fortsatt beredning. Till följd av detta fattas det slutliga beslutet på hösten.

I och med detta har riksdagen tid att grundligt behandla redogörelsen som nu överlämnas och den därtill nära anknutna fortsatta utvecklingen av Vägverket.


Ytterligare information

Redogörelsen: regeringsrådet Kaisa Leena Välipirtti, tfn (09) 160 28483 eller 040 763 1479
Vägförvaltningen: byggnadsrådet Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482 eller 050 552 7260
Vägverket: överdirektör Samuli Haapasalo, tfn (09) 160 28472 eller 040 548 3476