Statsrådet stöder målen för det gemensamma europeiska luftrummet

Den 5 november 2020 lämnade statsrådet en skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky, SES). I förordningsförslaget har de fyra tidigare SES-förordningarna sammanslagits till en enda förordning. Kommissionen föreslår också att förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet ändras genom att det införs bestämmelser om ett organ för prestationsgranskning av det gemensamma europeiska luftrummet.

Statsrådet anser att målen för det gemensamma europeiska luftrummet och den därmed sammanhängande reformen av det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) allmänt taget kan understödas.

Ett gemensamt europeiskt luftrum möjliggör en effektivare användning av luftrummet

Initiativet till ett gemensamt europeiskt luftrum togs för 20 år sedan för att förbättra den övergripande effektiviteten i organisationen och ledningen av det europeiska luftrummet genom att modernisera den sektor som tillhandahåller flygtrafiktjänster. Målet är att förenhetliga det europeiska luftrummet, som är splittrat mellan medlemsstaterna. Ett gemensamt europeiskt luftrum beräknas ge enorma fördelar genom att luftrumskapaciteten kan maximeras, säkerheten förbättras, kostnaderna för att producera lufttrafikledningstjänster minska och miljökonsekvenserna bli färre.

Enligt statsrådet är det viktigt att man i och med det gemensamma europeiska luftrummet kan uppnå en effektivare användning av luftrummet, vilket kan minska flygförseningar, kostnader och utsläpp från luftfarten. Statsrådet understöder en reform av SES-regleringen på ett sätt som sporrar till att förbättra uppnåendet av miljömålen och till att minska utsläppen och kostnaderna för flygtrafiktjänster.

Covid-19-pandemin har också visat att prestations- och avgiftsregleringen för flygtrafiktjänster inte är särskilt flexibel. Man kan till exempel inte beakta exceptionellt stora avvikelser i trafikmängderna från trafikprognosen. Syftet med förslaget till förordning är också att ta itu med denna utmaning.

Lagstiftningsprojektet syftar också till att förbättra konkurrenskraften för EU:s luftfartssystem. Syftet är att förbättra lufttrafikledningstjänsternas prestationsförmåga, säkerställa öppenhet i tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och stärka den nationella tillsynsmyndighetens oberoende och roll i genomförandet av prestationsmålen. Dessutom är syftet med förordningen att stärka nätverksförvaltarens roll och befogenheter samt att i förvaltningshänseende inrätta ett nytt organ för prestationsgranskning i anslutning till Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet EASA.

Enligt statsrådet är det viktigt att ledningen och planeringen av luftrummet bibehålls på nationell nivå, även om nätförvaltarens befogenheter utökas. Dessutom anser statsrådet det vara ändamålsenligt att bevara Finlands integrerade system för flygtrafiktjänster även i fortsättningen och betonar betydelsen av ett nära samarbete mellan aktörerna inom den civila och militära luftfarten. De befogenheter och uppgifter som anförtros nätverksförvaltaren och organet för prestationsgranskning ska enligt statsrådet också regleras på behörigt sätt.

Förslaget innehåller dessutom bestämmelser om nya datatjänster för flygledningstjänst och om allmänna informationstjänster för obemannad luftfart. Statsrådet understöder främjandet av insamling, förvaltning och utnyttjande av lufttrafikdata genom att möjliggöra nya slags tjänster på ett marknadsorienterat sätt.

Vad händer härnäst?

Europeiska kommissionen publicerade det reviderade förslaget SES2+ och förslaget till förordning om ändring av EASA-förordningen den 22 september 2020. Transportministrarna behandlade förslagen vid sin videokonferens den 8 oktober 2020. Behandlingen av förslagen inleddes i rådets luftfartsarbetsgrupp i oktober 2020 och behandlingen fortsätter åtminstone under hösten 2020. Det är ännu inte klart när de ska behandlas i Europaparlamentet.

Ytterligare information:

Maija Ahokas, enhetsdirektör, tfn 040 031 6178

Mira Karppanen, konsultativ tjänsteman, tfn 050 340 2494