Smidigare författningar genom målmedvetet arbete

Ministerierna har under 3,5 år genomfört spetsprojektet för smidigare författningar. Målet har varit att underlätta medborgarnas vardag och förbättra företagens verksamhetsförutsättningar och därigenom Finlands konkurrenskraft. Arbetssätten har förnyats genom att normer avvecklats, digitalisering och e-tjänster främjats samt försök utnyttjats.

Kommunikationsminister Anne Berner, som ansvarar för spetsprojektet, är tillfreds med vad som har uppnåtts under projektet.

- Under denna regeringsperiod har man systematiskt förnyat hela lagstiftningskulturen och myndigheternas arbetssätt. Författningar har gjorts smidigare, och de möjligheter som digitaliseringen erbjuder har i stor omfattning utnyttjats. Medborgarnas och företagens vardag underlättas av att den administrativa bördan systematiskt har minskats inom alla förvaltningsområden. Jag anser också att satsningarna på bedömning av konsekvenserna av lagstiftningen är av stor betydelse och att de har främjat en bättre lagstiftningskultur, säger minister Berner.

- Att bereda lagar och andra författningar är ministeriernas huvudarbete och jag hoppas att de koncept som nu har konstaterats vara bra kommer att vara en naturlig del av lagstiftningsarbetet även i fortsättningen, säger Berner.

Utveckling av lagstiftningskulturen

Rådet för bedömning av lagstiftningen, som finns i anslutning till statsrådets kansli, har i uppgift att förbättra kvaliteten på lagberedningen och särskilt kvaliteten på konsekvensbedömningarna i regeringens propositioner. Dessutom strävar man efter att utveckla den allmänna lagberedningskulturen. En central uppgift för rådet för bedömning av lagstiftningen är att ge utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och deras konsekvensbedömningar. Bedömningarna har fokuserat på ekonomiska konsekvensbedömningar, men även andra konsekvensområden har bedömts.

Vid arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet har principen en in, en ut prövats och den sprids också till de övriga ministerierna. En in, en ut innebär att administrationen genom minskning av den administrativa bördan med ett motsvarande värde i något annat sammanhang ska få ersättning för den ökade regleringsbörda för företag som är direkt orsakad av nationell reglering.

Under ledning av justitieministeriet har ett förslag till nya anvisningar för beredning av regeringens propositioner utarbetats. Tanken är att börja tillämpa anvisningarna hösten 2019. Det har getts ut en ny lagberedningshandbok för att förnya arbetssätten och utveckla den offentliga förvaltningen. Handboken är avsedd som stöd för lagberedare i situationer där det behövs en särskild försökslag för att ett försök ska kunna verkställas.

Östra Finlands universitet kommer att utvärdera hur spetsprojektet för smidigare författningar har lyckats. Målet är att skapa bättre verktyg för lagberedningen när det gäller smidigare författningar. Resultat fås sommaren 2019.

Bättre reglering också på EU-nivå

En stor del av vår nationella lagstiftning har sitt ursprung i EU. Finland har fortsatt arbeta för förbättrad EU-reglering och förnyade arbetssätt inom lagstiftningsarbetet på EU-nivå. För närvarande utvärderar Europeiska kommissionen framstegen inom Refit-programmet, som förenklar regleringen.

Minister Berner anser att det är viktigt att ministerierna i nära samarbete med varandra strävar efter att påverka EU-lagstiftningen.

- Lagstiftningen är alltmer horisontell, och konsekvenser ska kunna bedömas i alla skeden och ur olika perspektiv. Jag anser det vara viktigt att man i EU fortsätter att målmedvetet förtydliga regleringen.

Vad händer härnäst?

Arbetsgruppen för smidigare författningar fortsätter sitt arbete våren 2019. Mer information om hur författningsprojekten framskrider finns på webbplatsen www.norminpurku.fi, ministeriernas webbplatser och statsrådets tjänst för projektinformation.

Rapporterna om ministeriernas projekt hösten 2018 finns på www.norminpurku.fi/sv/fardiga-projekt/.

Sommaren 2019 fås det information om hur spetsprojektet för smidigare författningar har lyckats.

Ytterligare information:

Jari Partanen, statssekreterare, tfn 040 591 1377

Silja Ruokola, lagstiftningsdirektör, tfn 040 580 0894

--

Centrala projekt vid ministerierna hösten 2018

Kommunikationsministeriet

Den första och den andra fasen av transportservicelagen trädde till största delen i kraft vid ingången av juli 2018. Den tredje fasen behandlas som bäst i riksdagen. Transportservicelagen ger möjlighet att kombinera transporter.

Genom totalreformen av vägtrafiken förtydligas trafikreglerna och påföljderna, främjas trafiksäkerheten, smidigheten i trafiken och vägtrafikanternas likvärdighet samt automatiseringen och miljöskyddet.

Lagen om trafiksystem och landsvägar säkerställer kvaliteten på väghållningen och förbättrar övervakningen av kvaliteten. Dessutom skapas det ramar för en riksomfattande trafiksystemplanering som omfattar alla transportformer.

Enligt en ändring av lagen gällande besiktning krävs det även i fortsättningen koncession för fordonsbesiktningsverksamhet, men de nuvarande koncessionsbestämmelserna ändras så att besiktningskoncessionen beviljas per aktör.

Ungdomar kommer att få köra hastighetsbegränsande personbilar (högst 60 km/h). Dessa personbilar ska finnas vid sidan av mopedbilar eller ersätta dem.

Ett digitalt körkort blir tillgängligt, dvs. i Fastlandsfinland kommer körrätten även att kunna påvisas elektroniskt. Körkort utfärdade på Färöarna och Grönland kommer att godkännas i begränsad utsträckning.

Genom ändring av fordonslagen kommer användning av större snöskotrar på avgränsade leder att tillåtas.

Genom totalreformen av lagen om enskilda vägar förtydligas reglerna och minskas den administrativa bördan. Reformen ger väglag större befogenheter att inom ramen för sina bestämmelser avtala om sin verksamhet. Ställningen för ägare av enskilda vägar förbättras och förtydligas.

Vid totalreformen av sjötrafiklagen samlas i sjötrafiklagen de nationella trafikreglerna för sjötrafik och bestämmelserna om båtförares beteende inklusive bestämmelserna om befälhavare, om hyrbåtar och om automatisering samt förtydligas myndigheternas behörighet.

Genom ändring av lotsningslagen möjliggörs fjärrlotsning nationellt.

Ämbetsverksreformen inom ministeriets förvaltningsområde följer kundernas förändrade behov.

Traffic Management Finland Ab svarar för trafikledningstjänsterna från och med ingången av 2019.

Jord- och skogsbruksministeriet

En totalreform av livsmedelslagstiftningen har genomförts. Bördan för aktörerna och tillsynsmyndigheterna inom livsmedelssektorn minskar utan att livsmedelssäkerheten äventyras.

Ett bostadsdatasystem har inrättats för att underlätta handeln. Från och med ingången av 2019 bildas bostadsaktiebolagen digitalt, och i maj börjar man digitalisera gamla bostadsaktiebrev. I fortsättningen finns uppgifterna om aktieägarna i ett elektroniskt register.

Definitionen av aktiva jordbrukare har ändrats och tillsynen utvecklats. Den så kallade förbudslistan i fråga om aktiva jordbrukare slopas. Tillämpningen av den har varit en stor belastning för jordbrukarna och förvaltningen. Den administrativa tillsynen minskar kontrollerna på plats.

Justitieministeriet

Genom ändring av aktiebolagslagen slopas kravet på att privata aktiebolag ska ha ett aktiekapital på 2 500 euro. Målet med ändringen är att göra det lättare att inleda företagsverksamhet.

Genom revidering av konkurslagen förenklas och påskyndas konkursförfarandet. Dessutom vill man förtydliga när miljölagstiftningen ska tillämpas i samband med konkurs.

Valfriheten i namnärenden har ökat.

Revideringen av den allmänna lag som gäller rättegångar om förvaltningsärenden påskyndar behandlingen av besvärsärenden.

Undervisnings- och kulturministeriet

Sökandet till högskoleutbildning har blivit smidigare och enklare. Vidare ska tillämpningsområdet för gemensam ansökan och separata antagningar till högskolorna förtydligas, och i lagarna föreslås bestämmelser om smidigare ansökningsförfaranden vid separata antagningar.

Studerandenas möjligheter till överflytt inom en högskola har underlättats genom att bestämmelserna om ansökningsförfarandet för överflyttande studerande har gjorts flexiblare.

Försvarsministeriet

Man utvecklar lagen om frivilligt försvar. Det frivilliga försvaret får starkare ställning inom det lokala försvaret.

Dessutom ska det göras lättare för medborgarna att uträtta ärenden hos Försvarsmakten, och myndigheternas förvaltningsuppgifter blir färre.     

Inrikesministeriet

Förfarandet för tillstånd till penninginsamling luckras upp.

I utlänningslagen föreskrivs det om en ny typ av uppehållstillstånd för tillväxtföretagare och om beviljande av tillståndet.

Genom ändring av lotterilagen luckras förfarandet för tillstånd till varulotteriverksamhet, bingo och varuvinstautomater samt till vissa andra spelautomater och spelanordningar upp.

Byggkostnaderna för skyddsrum samt byråkratin vid byggandet av skyddsrum minskas.

Social- och hälsovårdsministeriet

Som ett led i programmet för ändring av barn- och familjetjänster (LAPE) införs i hela Finland en verksamhetsmodell för familjecenter.

En verksamhetsmodell för klient- och servicehandledning för äldre har tagits i bruk.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa har ändrats så att bestämmelserna stöder partiell sysselsättning och mottagande av kortvarigt arbete.

Personer som arbetar i familjens företag men inte äger någon andel i det ska i fortsättningen betraktas som löntagare i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Arbets- och näringsministeriet

Genom revidering av arbetstidslagen förbättras verksamhetsförutsättningarna för företag.

Elmarknadslagen (datahub) främjar konkurrensen på elmarknaden och sänker tröskeln för nya företag.

Utrikesministeriet

Ändring av lagen om konsulära tjänster och av utlänningslagen minskar den administrativa bördan.

Arbetssätten inom utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete har förnyats.

Finansministeriet

Genom ett inkomstregister övergår man till enklare anmälan av löneuppgifter. Från och med början av 2019 kan arbetsgivarna anmäla personalens löneuppgifter på en gång till alla myndigheter och andra behöriga aktörer. Arbetsgivarnas administrativa börda minskar och skattekontrollen sker i realtid. Inkomstregistret kommer att utvidgas till att omfatta även pensioner och andra förmåner från och med 2020. Utvidgningen underlättar sökandet av förmåner och effektiviserar behandlingen av förmånsbeslut.

Genom informationshanteringslagen främjas mångsidigt, smidigt och tryggt utnyttjande av data inom offentliga tjänster. Företagens och medborgarnas administrativa börda minskar när kunderna inom förvaltningen inte behöver lämna in samma uppgifter flera gånger. I fortsättningen kommer uppgifter om medborgaren att begäras endast en gång. Uppgifterna behandlas på ett datasäkert sätt och med hänsyn till de rättigheter som kunder inom förvaltningen har.

Miljöministeriet

Ett förfarande med ett enda serviceställe för miljörelaterade tillstånd har tagits fram. I modellen med ett enda serviceställe kan den som ansöker om tillstånd på en och samma gång elektroniskt ansöka om tillstånd hos flera myndigheter. Den myndighet som samordnar tillståndsärenden sköter kontakten till de andra tillståndsmyndigheterna på kundens vägnar. Målet är att få till stånd en snabbare och smidigare tillståndsprocess.

Det skapas ett nytt anmälningsförfarande som ersätter miljötillståndsförfarandet.

Genom att ändra avfallslagen ändrar man ansvarsfördelningen i fråga om hanteringen av kommunalt avfall, samordnar man avfallslagen och upphandlingslagen samt skapar man en elektronisk marknadsplats för avfall och biprodukter.

Det ska bli möjligt att behandla ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen elektroniskt.