Sammandrag av utlåtanden: Den riksomfattande trafiksystemplanen säkerställer en långsiktig utveckling

Kommunikationsministeriet publicerade den 18 mars 2021 ett sammandrag av utlåtanden om utkastet till riksomfattande trafiksystemplan för 2021-2032 och om konsekvensbedömningen av den.

Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetas för 12 år i sänder.

I planen behandlas alla trafikformer, person- och godstrafik, trafiknät, tjänster och stödåtgärder för trafiksystemet.

Remissbehandlingen avslutades den 23 februari 2021. Sammanlagt inkom 256 utlåtanden. Ett sammandrag av utlåtandena och utlåtandena har publicerats i statsrådets projektportal.

I utlåtandena var det frågor som gäller trafiknäten och kostnadsfördelningen i fråga om infrastrukturen som behandlades klart mest. Det talades också mycket om åtgärder i anslutning till kollektivtrafiken och resekedjor.

- Den riksomfattande trafiksystemplanen gäller hela Finland och därför är det också särskilt glädjande att vi fick utlåtanden från ett så stort geografiskt område. Jag vill tacka alla som har yttrat sig för goda kommentarer och förslag. Jag vill också tacka alla aktörer som aktivt har deltagit i beredningen av planen. Detta, om något, har vi gjort tillsammans, konstaterar kommunikationsminister Timo Harakka.

Den totala finansieringen av trafiksystemet anses otillräcklig

Den riksomfattande trafiksystemplanen ansågs vara ett nödvändigt verktyg för en långsiktig utveckling av trafiksystemet. I allmänhet förhöll man sig positivt till planens innehåll, men det lades också fram många utvecklingsförslag.

Höjningen av finansieringsnivån för basunderhållet av transportinfrastrukturen fick beröm i utlåtandena. Däremot ansåg man i utlåtandena att totalfinansieringsnivån för trafiksystemet är otillräcklig. Det lades fram många tilläggsförslag för finansiering, särskilt för landsvägar. Stadsregionernas finansieringsandel ansågs vara otillräcklig. Höjningen av finansieringsnivån för gång och cykling, pendelparkering, enskilda vägar och kollektivtrafik ansågs vara bra. I utlåtandena framfördes också oro över att trafiksäkerhetsåtgärderna är otillräckliga.

De riktlinjer för utvidgning av finansieringsunderlaget för transportnätet som presenterades i planutkastet väckte mycket stort motstånd. Anledning till oro fanns i fråga om kommunernas svaga ekonomi, rädslan för ojämlikhet mellan regionerna och en försvagad livskraft.

Avsikten är att faktabaserat beslutsfattande ska stärkas, och till detta förhöll man sig positivt. Det önskades en omfattande dialog i fråga om genomförandet av planen.

Den riksomfattande trafiksystemplanen upplevdes som fristående från andra pågående projekt som påverkar trafiksystemet. Av dessa lyfte man särskilt fram färdplanen för fossilfria transporter och projektbolagen som planerar stora spårförbindelser.

Utvecklandet av konsekvensbedömningen fortsätter

Enligt utlåtandena ger bedömningen en rättvis bild konsekvenserna av planen. Bristen på kvantitativa utvärderingsuppgifter uppgavs som en särskild utmaning i bedömningen. Det önskades bland annat en bedömning av de regionala konsekvenserna av trafiksystemets utveckling.

Responsen på konsekvensbedömningen beaktas vid färdigställandet av miljörapporten samt vid utvecklandet av konsekvensbedömningen och i det fortsatta arbetet.

Vad händer härnäst?

Planen kommer, styrt av den parlamentariska styrgruppen, att färdigställs utifrån responsen från remissbehandlingen.

Den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021-2032 kommer att lämnas i form av statsrådets redogörelse till riksdagen under våren 2021.

Ytterligare information:

Timo Kievari, enhetsdirektör, tfn 040 059 3706, Twitter @TimoKievari

Hanna Perälä, trafikråd, tfn 050 305 0037, Twitter @PeralaHanna

Kaisa Kuukasjärvi, konsultativ tjänsteman, tfn 050 414 0330, Twitter @Kuukaisa

Tuire Valkonen, specialsakkunnig, tfn 050 570 8334, Twitter @ValkonenTuire (konsekvensbedömningen)