Regeringen föreslår maximitid för tillståndsprocessen för stora projekt inom TEN-T transportnätet och förenklat beslutsfattande i fråga om klassificeringen av landsvägar

Tillståndsförfarandet för stora projekt inom Transeuropeiskt transportnät, TEN-T, ska begränsas till fyra år genom en ny lag. Dessutom ska förfarandet för klassificering av landsvägar förenklas. Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen den 17 november 2022.

Regeringen föreslår en ny lag genom vilken direktivet om smartare TEN-T-regler ska genomföras. Beslutsfattandet om klassificeringen av landsvägar ska å sin sida förenklas så att landsvägsklassificeringen inte längre kräver en förordning.

Tillståndsprocessen för projekt inom transportnätet TEN-T ska bli snabbare

Smart TEN-T direktivets avsikt är att försnabba tillståndsprocessen för stora projekt inom TEN-T. Lagen ska främst tillämpas på projekt på över 300 miljoner euro i TEN-T-stomnätskorridorer. Transport- och kommunikationsverket ska vara nationell myndighet som samordnar projektsamarbetet mellan den som genomför projektet och andra myndigheter och som följer hur projektets administrativa förfaranden framskrider inom utsatt tid.  

Det transeuropeiska transportnätet TEN-T förenar järnvägar, inre vattenvägar, vägnät, sjö- och flygförbindelser till ett sammanlänkat europeiskt nätverk. I Finland uppgår väg- och järnvägsnätet inom TEN-T till ca 8 800 kilometer, varav ca 2 460 kilometer hör till stomnätskorridorerna.

Det går två stomnätskorridorer genom Finland: Nordsjön-Östersjön och Skandinavien-Medelhavet. Nordsjön-Östersjön-stomnätskorridoren går från Helsingfors norrut till Torneå och vidare genom Sverige. Skandinavien-Medelhavet-stomnätskorridoren går genom Finland från Åbo via Helsingfors till den ryska gränsen, till Vaalimaa och Vainikkala. I korridorerna ingår också flygplatserna i Åbo och Helsingfors-Vanda, hamnarna i Åbo, Nådendal, Helsingfors och Fredrikshamn-Kotka samt järnvägs- och vägterminalen i Kouvola.

Transport- och kommunikationsverket kan besluta om landsvägsklass

Lagen om transportsystem och landsvägar ska också ändras så att Transport- och kommunikationsverket på förslag av Trafikledsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen kan besluta om en landsväg ska klassificeras som riksväg, stamväg, regional väg eller förbindelseväg. Beslutet ska enligt förslaget fattas i samband med att vägplanen godkänns eller som ett separat ärende. Idag måste beslutet om klassificeringen fattas genom en förordning. Lagen ska också fastställa att de kommuner och landskap som landsvägen passerar genom har möjlighet att delta i beredningen.

Principerna för klassificeringen av landsvägar ändras inte, men principerna kan vid behov preciseras genom en förordning. Klassificeringen som riksväg, stamväg, regional väg eller förbindelseväg handlar om vägens roll som trafikled och länk mellan olika regioner. 

Uppdateringen av den funktionella klassificeringen av landsvägarna är en av åtgärderna för i år i den riksomfattande trafiksystemplanen. Kommunikationsministeriet har begärt att Trafikledsverket i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna och de regionala trafiksystemsaktörerna ska utreda behovet av att ändra vägklasserna i en separat process i enlighet med bedömningspromemorian om uppdateringen av den funktionella landsvägsklassificeringen och remissvaren om den med hjälp av regionalt trafiksystemarbete. Arbetet ska nu inledas och avses bli klart före april 2023.

Vad händer härnäst?

Den proposition som regeringen den 17 november 2022 överlämnade till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum). Därefter lämnas propositionen till utskottsbehandling. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft under 2023.

Ytterligare information:

Eeva Ovaska, regeringssekreterare, tfn 0295 342 113, [email protected]