Principbeslutet om en trafiksäkerhetsstrategi på remiss

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 21.12.2021 9.15 | Publicerad på svenska 28.12.2021 kl. 14.15
Pressmeddelande
Motorväg på vintern (Bild: Juha Tuomi, Rodeo)
Motorväg på vintern (Bild: Juha Tuomi, Rodeo)

Kommunikationsministeriet har den 21.12.2021 sänt utkastet till statsrådets principbeslut om en trafiksäkerhetsstrategi på remiss. Vi försöker förbättra trafiksäkerheten genom ett brett samarbete. Avsikten är att alla finländare ska uppleva att trafiken är trygg, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Trafiksäkerhetsstrategins vision är att alla trafikformer före 2050 ska vara så säkra att ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken. Strategin gäller åren 2022-2026.

De strategiska riktlinjerna i trafiksäkerhetsstrategin är:

1) Trafiksäkerheten är en gemensam fråga för hela samhället

2) Beslutsfattandet ska grunda sig på information

3) Olika aktörers trafikkompetens måste ökas

4) Attityderna ska förändras i trafiken

5) Trafiksystemet och alla dess komponenter ska vara säkra

6) Den tekniska utvecklingen ska medföra trygghet

7) Lagstiftningen ska främja trygga färdsätt.

Kommunikationsminister Timo Harakka anser att den tekniska utvecklingen främjar trafiksäkerheten men att mänskliga faktorer, såsom attityder, framsyn och kompetens, till sist avgör. I trafiksäkerhetsstrategin, som omfattar alla olika trafikformer, föreslås mångsidiga åtgärder för att utveckla trafikkompetensen hos alla åldersklasser, med beaktande av åldersklassernas särdrag.

- De strategiska riktlinjerna medför konkreta åtgärder genom vilka vi kan svara på trafiksäkerhetsutmaningar. Varje olycka är en för mycket, betonar minister Harakka.

Till principbeslutet har bifogats den egentliga trafiksäkerhetsstrategin samt följande kompletterande bilagor: Åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhetsstrategin och En översikt över trafiksäkerhetens nuläge.

Nya åtgärder har tagits med efter remissbehandlingen

I åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhetsstrategin ingår ett stort antal åtgärder som gäller olika trafikformer.

Åtgärderna i fråga om vägtrafiken gäller till exempel minskad användning av rusmedel, utbildning och upplysning om trafiksäkerhet samt bättre utnyttjande av information i trafiksäkerhetsarbetet. Bland de enskilda mobilitetsformerna har till exempel åtgärder som gäller säkerheten kring elsparkcyklar fått en framträdande roll. Ett exempel på sådana är att öka kännedomen om trafikreglerna.

I fråga om spårtrafiken gäller åtgärderna till exempel säkerheten vid plankorsningar och förebyggandet av uppsåtliga försök att bli påkörd. Inom sjötrafiken ligger fokus på att främja användningen av flytvästar och liksom inom vägtrafiken på att minska användningen av rusmedel. Inom luftfarten hänför sig de viktigaste åtgärderna bland annat till utvecklingen av utbildningen inom hobbyluftfart samt den ständigt ökande obemannade luftfarten som en ny luftfartsform.

Innehållet i och strukturen på den trafiksäkerhetsstrategi som utgör bilaga till principbeslutet uppdaterades på basis av den första remissbehandlingen sommaren 2021.

Efter remissbehandlingen fogades bland annat en utredning om ändringsbehoven för bestämmelserna i anslutning till främjande av körhälsa till åtgärdsprogrammet. Dessutom utreds fastställandet av en promillegräns för cykling och mikromobilitet (gäller till exempel elsparkcyklar) och bedöms dess konsekvenser för trafiksäkerheten. Till programmet fogades också en utredning om utökade befogenheter för städerna i anslutning till användningen av elsparkcyklar samt en utredning om hur användningen av flytvästar kan främjas genom lagstiftning.

I strategin har man också infört omnämnanden om inrättandet av en uppföljningsgrupp som ska övervaka genomförandet av strategin samt Trafiksäkerhetsforumet som årligen ska ordnas för intressentgrupperna.

Största delen av åtgärderna i strategin ska genomföras inom ramen för de nuvarande resurserna och så att den nuvarande verksamheten fokuseras.

Konsekvensbedömning av strategins åtgärder

För ungefär hälften av åtgärderna i trafiksäkerhetsstrategin gjordes också en konsekvensbedömning. Föremål för bedömningen var de åtgärder vars inverkan på antalet dödsfall och skadade i trafiken per år man bäst kunde bedöma.

De åtgärder som bedömts utifrån en konsekvensbedömning kommer att åstadkomma en minskning med 20 trafikdödsfall under hela strategiperioden. Utöver detta kommer också andra åtgärder att ha klara positiva effekter på längre sikt. Enligt bedömningen kommer strategin, om den genomförs, att vara mångsidig och gå i rätt riktning i förhållande till dess mål.

Bakgrund

Bakgrunden till principbeslutet och trafiksäkerhetsstrategin är skrivningen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, enligt vilken förbättrandet av trafiksäkerheten ska inkluderas då trafiken, transporterna och trafiksystemet utvecklas.

Bakom strategin ligger också EU:s trafiksäkerhetsnollvision. Det går ut på att senast 2050 nå en situation där ingen dör i vägtrafiken i EU-länderna. I strategin har nollvisionen utsträckts till att gälla alla trafikformer. Målet är också att antalet skadade i trafiken ska halveras från 2020 års nivå fram till 2030.

I Finland har det riksomfattande säkerhetsarbetet inom vägtrafiken styrts genom säkerhetsplaner för vägtrafiken och statsrådets principbeslut. De tidigare planerna och principbesluten är från 1993, 1997, 2001, 2006, 2012 och 2016. För närvarande finns det ingen gällande trafiksäkerhetsstrategi eller något statsrådets principbeslut om trafiksäkerhet.

Vad händer härnäst?

Utkastet till statsrådets principbeslut om en trafiksäkerhetsstrategi har sänts på remiss den 21 december 2021. Remisstiden för utkastet går ut den 31 januari 2022.

Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected].

Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av principbesluten som tjänsteuppdrag. Avsikten är att statsrådets principbeslut ska överlämnas våren 2022.

Ytterligare information

Lasse Heliste, planerare, tfn 050 570 9945, [email protected]

Eeva Asikainen, överinspektör, tfn 050 522 6204, [email protected]

Mari Starck, enhetsdirektör, tfn 050 478 1164, [email protected]