Övergången till en utsläppssnål sjötransport i EU ökar kostnaderna – samtidigt skapar klimatåtgärderna affärsverksamhet

EU:s klimatpaket, det vill säga 55%-paketet, som lagts fram av Europeiska kommissionen kommer att ha en betydande inverkan på sjötransporter. Det minskar utsläppen effektivt, men ökar samtidigt kostnaderna för sjöfarten i EU-länderna. I Finland är kostnaderna eventuellt större än i jämförelseländerna.

Kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket har bedömt konsekvenserna av Europeiska kommissionens initiativ för kostnaderna för och växthusgasutsläppen från sjöfarten som betjänar Finlands utrikeshandel och passagerare.

Sjötransporterna påverkas framför allt av tre initiativ från Europeiska kommissionen:

1) förordningen om användning av förnybara bränslen och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, det vill säga den s.k. FuelEU Maritime-förordningen,

2) utsläppshandeln för sjöfarten och

3) energiskattedirektivet.

Dessutom inför Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) bindande sjöfartsbestämmelser för uppnående av de internationella växthusgasmålen.

- Under de fortsatta förhandlingarna måste vi finna en balans där de kostnadseffektivaste metoderna främjar både innovationer och klimatmålen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

EU:s klimatpaket har betydande konsekvenser för sjöfarten. Utsläppen kommer effektivt att minska i medlemsländerna, men de förväntade kostnaderna för Finlands sjöfart kan vara större än i jämförelseländerna. I de kommande förhandlingarna kan Finland utnyttja de konsekvensbedömningar som nu gjorts. Den internationella regleringen innebär både utmaningar och möjligheter.

- Vi måste säkerställa att finländska företag kan skapa ny hållbar affärsverksamhet. Finland har redan ett avancerat kunnande inom sjöfart. Detta är en utmärkt möjlighet för Finlands klimatindustri, säger minister Harakka.

- Jag tror att det i Finland kommer att uppstå allt fler sådana produkter, tjänster och lösningar som minskar växthusgasutsläppen från sjöfarten och bromsar upp uppvärmningen av klimatet globalt. Finländska företag utvecklar redan flera tekniker som ska minska utsläppen, såsom nya typer av fartygsmotorer och rotorsegel, konstaterar minister Harakka.

Finansutskottet förordade statsrådets E-skrivelse till riksdagen om konsekvenserna av förslagen om sjötransport den 3 februari 2022. E-skrivelsen har behandlats av EU-ministerutskottet den 27 januari 2022. Genom E-skrivelsen informeras riksdagen om konsekvenserna av Europeiska kommissionens förslag i Finland. Bedömningarna är förknippade med mycket osäkerhet, eftersom förhandlingarna pågår och det finns många öppna frågor i fråga om en grön övergång inom sjöfarten.

EU har förbundit sig att före 2030 minska sina växthusgasutsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå. Målet eftersträvas genom de initiativ som ingår i EU:s klimatpaket och som Europeiska kommissionen presenterade i juli 2021.

Kostnaderna inom sjöfarten förväntas stiga

De ökade kostnaderna för sjöfarten höjer kostnaderna för utrikeshandeln, vilket kan försvaga samhällsekonomin. Kostnaderna kan bli större för Finland än för jämförelseländerna, eftersom Finland ligger långt borta från sin huvudmarknad och vintersjöfarten ökar transportkostnaderna. De ökade kostnaderna även för övriga EU-länder jämnar ändå ut de relativa konsekvenserna för Finland.

Kommissionens tre förslag beräknas öka kostnaderna för Finlands sjöfart med 300-600 miljoner euro per år under perioden 2026-2030, 400-800 miljoner euro per år under perioden 2030-2034, 600-1100 miljoner euro per år under perioden 2035-2039 och 1000-1700 miljoner euro år 2040. Av dessa kostnader är vintersjöfartens andel i de tre förslagen sammanlagt 20-50 miljoner euro år 2030 och 40-100 miljoner euro år 2040. Kostnaderna för vintersjöfarten hänför sig särskilt till rutter där det förekommer mycket istransport. Med beaktande av alla transportformer köper finländska företag transporttjänster eller producerar dem själva i Finland årligen till ett värde av sammanlagt nästan tio miljarder euro, och utöver detta uppstår logistikkostnader i betydande grad också utomlands.

- Vi har velat göra en noggrann utredning av utgångsläget för förhandlingarna och i god tid lyfta upp utmaningarna i samhällsdebatten, konstaterar minister Harakka.

Utsläppen från EU:s sjöfart förväntas minska

I synnerhet förordningen om alternativa bränslen för sjötransport förväntas på ett effektivt sätt minska utsläppen från sjöfarten. Förordningen kommer att bidra till en minskning av koldioxidutsläppen från sjötransporter som betjänar Finlands utrikeshandel och passagerare med 10-15 procent från 2019 till 2030. Utsläppen kommer att minska med 40-60 procent fram till år 2040. Utsläppshandeln stöder den utsläppsminskande effekt som FuelEU Maritime-förordningen kommer att ha.

Utsläppshandelns och energiskattedirektivets inverkan på utsläppsminskningen har inte bedömts i fråga om Finlands sjöfart.

Tre initiativ i EU:s klimatpaket för sjöfarten

1. Vad handlar förordningen om användning av alternativa bränslen om?

Målet med förordningen är att andelen alternativa bränslen ska öka inom sjöfarten från och med 2025. För närvarande är andelen fossila bränslen över 99 procent. Kommissionen föreslår att växthusgasintensiteten i bränslet som används på fartyg småningom ska minska från 2025 (målet 2 procent lägre) till 2050 (målet en åtstramning på 75 procent). Dessutom åläggs container- och passagerarfartyg från och med 2030 att använda landström då de ligger i hamn.

2. Vad handlar utsläppshandeln för sjötransporter om?

Kommissionen har föreslagit att utsläppshandeln ska utvidgas till sjöfarten. Utsläppshandeln ska inledas stegvis. År 2023 ska 20 procent av utsläppen omfattas av utsläppshandel. Från och med 2026 ska utsläppen från sjöfarten omfattas fullt ut av utsläppshandeln. Inom utsläppshandeln betalar sjöfartsaktörerna för rätten att åstadkomma koldioxidutsläpp.

3. Vad handlar energiskattedirektivet om?

De bränslen som används i internationell handelssjöfart är skattefria. Enligt det reviderade direktivet ska skattefriheten för drivmedel för internationell sjöfart slopas. Bränslen för sjötransporter inom EU ska beskattas från och med 2023.

Vad händer härnäst?

EU:s ordförandeland Frankrike strävar efter att åstadkomma en allmän riktlinje om förordningen om alternativa bränslen inom sjötransport och om handel med utsläppsrätter för sjöfarten vid rådets möte i juni. Behandlingen av energiskattedirektivet framskrider långsammare.

Ytterligare information:

Johanna Juselius, minister Timo Harakkas specialmedarbetare, tfn 050 372 7062, johanna.juselius(a)gov.fi

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(a)gov.fi, Twitter @PaiviAntikainen