Ny information om effekterna av åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp

De konsekvensbedömningar som kommunikationsministeriet beställt om effektiviteten och kostnaderna för metoder för att minska utsläppen från transporter har färdigställts. Konsekvensbedömningarna ska utnyttjas i beredningen av färdplanen för fossilfria transporter och i det kunskapsbaserade beslutsfattandet om färdplanen.

Sammanlagt har 15 åtgärder bedömts. Vissa åtgärder har också bedömts utifrån tidigare genomförda undersökningar. Syftet med konsekvensbedömningen har varit att få information om hur utsläppen kan minskas genom konkreta åtgärder på ett kostnadseffektivt, socialt och regionalt rättvist sätt.

Dessutom har Aalto-universitetet undersökt på vilket sätt utsläppen från bränsleförbrukning och enskilda bostäder har samband med bland annat inkomstnivån och bostadsorten och hur personbilsutsläpp uppstår i Finland. Finlands unika registermaterial har gjort det möjligt att även få internationellt sett ny information om personbilsutsläpp.

Konsekvensbedömningarna visar att regeringens mål om att halvera utsläppen från trafiken inte kan uppnås utan flera olika åtgärder. För att målen ska nås krävs åtgärder som kan ersätta de fossila bränslena i trafiken och som främjar förnyelsen av bilbeståndet. Dessutom måste transportsystemets energieffektivitet förbättras. Det är inte möjligt att uppnå målen utan att prissättningen av fossila bränslen ändras, och i fråga om detta är utsläppshandeln inom vägtrafiken och bränslebeskattningen de effektivaste metoderna. 

Konsekvensbedömningarna har utarbetats utifrån grundprognosen för växthusgasutsläpp från trafiken, som publicerades våren 2020. Enligt en prognos som Teknologiska forskningscentralen VTT utarbetat kommer utsläppen av växthusgaser från trafiken att minska med sammanlagt ca 37 procent genom redan införda åtgärder, dvs. med ca 3,2 miljoner ton fram till 2030 jämfört med 2005. En minskning av utsläppen från trafiken med 50 procent förutsätter att koldioxidutsläppen minskar ytterligare med 13 procentenheter, dvs. ytterligare med 1,55 miljoner ton.

Konsekvensbedömningarna genomfördes av VTT, Aalto-universitetet, Transport- och kommunikationsverket samt permanenta sakkunniga från arbetsgruppen för färdplanen för fossilfria transporter. 

De viktigaste resultaten i Teknologiska forskningscentralens konsekvensbedömning

- Åtgärderna för att ersätta fossila bränslen skulle enligt konsekvensbedömningarna minska koldioxidutsläppen med ca 0,28 megaton. Den viktigaste av dessa åtgärder är att tillämpningsområdet för lagen om distributionsskyldighet utvidgas till att omfatta biogas. Andra viktiga åtgärder är understöden till offentliga laddnings- och tankningsstationer och husbolags laddningsinfrastruktur.

- Genom att förnya bilbeståndet kan koldioxidutsläppen minskas med 0,16 megaton. Det effektivaste sättet att påverka förnyelsen av bilbeståndet är att på EU-nivå skärpa de utsläppsgränser för nya bilar som gäller biltillverkare. Andra metoder är bl.a. anskaffningsstöd för elbilar och tunga fordon samt ändringar i bil- och fordonsskatten.

- Genom åtgärder för att utveckla trafiksystemet kan koldioxidutsläppen minskas med ca 0,17 megaton. Sådana åtgärder är till exempel genomförandet av trafiksystemplaner i stadsregioner och investeringsprogram för gång och cykling samt stöd för kollektivtrafiken. Trängselavgifter kan ha stor effekt på regional nivå, men i riksomfattande skala är effekterna små.

- Genom dessa ovan nämnda åtgärder uppnås högst 40 procent av utsläppsminskningsmålet.

Aalto-universitetets utredning om hur prissättningen av kolet i bränsle påverkar

inkomstfördelningenHösten 2019 föreslog Aalto-universitetets arbetsgrupp för ekonomiska vetenskaper att det i Finland ska skapas ett nationellt system för handel med utsläppsrätter inom trafik och transport som baserar sig på försäljningstillstånd och genom vilket målen för minskning av utsläppen från sektorn kan uppnås. Arbetsgruppen har under det innevarande året materialbaserat undersökt hur privatbilismens utsläpp uppstår i Finland. Syftet med arbetet är att genom att på individuell nivå undersöka person- och fordonsdata förstå hur den belastning som den nuvarande koldioxidskatten på bränsle innebär fördelas mellan befolkningsgrupperna och utreda hur kostnaderna för utsläppshandelssystemet kan kompenseras konsumenterna. Observationer från det empiriska arbetet:

- Utsläppen från bilismen ökar, men koldioxidskattens andel av inkomsterna sjunker när inkomsterna stiger. För största delen av inkomstfördelningen är skattens andel av inkomsterna dock mindre än en procent. Av detta följer att staten med en rätt liten andel av intäkterna från utsläppshandeln kan kompensera merparten av hushållen med låga inkomster för inkomstbortfallet till följd av utsläppshandelssystemet.

- I fråga om utsläppen finns det skillnader mellan de olika områdestyperna stad och landsbygd. När det gäller låga inkomster är skillnaderna små när man jämför hushåll med bil. I inkomstfördelningens övre del körs det klart mer i glest bebodda områden än i tätbebyggda områden.

- Skillnaderna i utsläpp förklaras framför allt med de körda kilometrarna. Jämfört med detta är exempelvis effekten av den använda tekniken liten.

- I Finland står ca 25 procent av de bilar som används privat för 50 procent av alla utsläpp från privatbilismen.

Vad händer härnäst?

Rapporten från Aalto-universitetets arbetsgrupp publiceras veckan som inleds den 19 oktober. Rapporten innehåller en principiell och empirisk granskning av utsläppshandelssystemets effekter på inkomstfördelningen. Utifrån konsekvensbedömningen och arbetet i arbetsgruppen för fossilfria transporter bereds vid kommunikationsministeriet en färdplan för fossilfria transporter. Det är en plan för hur utsläppen från vägtrafiken ska kunna halveras fram till 2030. Färdplanen sänds på remiss i slutet av oktober. Färdplanen fokuserar på vägtrafiken, som står för cirka 94 procent av utsläppen från den inhemska trafiken.

Ytterligare information

Kommunikationsministeriet

Sabina Lindström, avdelningschef, tfn 040 527 6103, sabina.lindstrom(at)lvm.fi, Twitter @LindstromSabina

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(at)lvm.fi, Twitter @PaiviAntikainen

Teknologiska forskningscentralen VTT

Juhani Laurikko, ledande forskare, tfn 020 722 5463, juhani.laurikko(at)vtt.fi

Aalto-universitetet

Aalto Economic Institute, Oskari Nokso-Koivisto, verksamhetsledare, tfn 044 045 0732, oskari.nokso-koivisto(at)aalto.fi, Twitter @oskarinokso