Nollutsläpp från trafiken och transporterna före 2045

Den expertgrupp som kommunikationsministeriet har tillsatt för att behandla klimatpolitiken inom transportsektorn har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för att före 2045 avlägsna växthusgasutsläppen från trafiken och transporterna i Finland. För att trafiken ska bli kolfri behövs nollutsläppsbilar och lågutsläppsbilar, förnybara bränslen, färre körkilometer med personbilar och hållbara färdsätt.

Det nu publicerade programförslaget består av 28 åtgärder med vilka trafiken kan göras kolfri och fri från fossila bränslen utan en oskälig kostnad för samhället. Åtgärderna är indelade i fyra helheter.

1. Kolfri trafik kräver ändringar i människornas val av färdsätt och att vi siktar på hållbar mobilitet.
2. Godstransporterna effektiviseras.
3. Fordonsparken förnyas genom nollutsläppsbilar och lågutsläppsbilar.
4. Användningen av förnybara bränslen ökas fram till 2030.

"Arbetsgruppen hade ett klart uppdrag: Hur ska transportsektorn i Finland senast år 2045 vara fri från växthusgasutsläpp? Under arbetets gång har jag blivit övertygad om att vi verkligen kan skapa en kolfri trafik- och transportsektor. Också i trafiken behöver vi mod att genomföra ambitiösa åtgärder för att minska utsläppen. Vi kan tillsammans bekämpa klimatförändringen som är ett hot för mänskligheten", säger arbetsgruppens ordförande Juhapekka Ristola från kommunikationsministeriet.

Trafiken och transporterna står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser i Finland.  Enligt den rapport som IPCC (mellanstatliga panelen för klimatförändringar) publicerade i oktober måste vi agera snabbt för att stoppa klimatuppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Åtgärdsprogrammet är en uppföljning av statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt enligt vilken Finland senast 2045 ska uppnå klimatneutralitet, alltså vara ett koldioxidneutralt land.

Den ledande tanken i åtgärdsprogrammet är principen om att förorenaren ska betala. Det föreslås att kostnaderna för de åtgärder som minskar utsläppen från trafiken ska täckas genom att man höjer beskattningen och avgifterna för de största utsläppskällorna. Skatten på t.ex. fossila bränslen och fordon med höga utsläppsvärden ska höjas i små omgångar varje år. I gengäld ska övergången till utsläppsfri teknik och hållbara färdsätt stödjas. Skattebördan för trafiken och transporterna ökar inte som helhet, men skatterna ska inriktas på olika sätt än hittills.

En del av de föreslagna åtgärderna kan vid sidan om den önskade utsläppsminskningen också ha negativa konsekvenser för företag och hushåll. Trafik- och transportkostnaderna uppskattas öka, vilket nödvändigtvis inte helt kan kompenseras med stöd och incitament inom trafik- och transportbranschen. I fortsättningen är det skäl att överväga behovet av en mer omfattande beskattningsreform för att garantera möjligheterna att arbeta, uträtta ärenden och utföra transporter i hela landet och samtidigt gå mot utsläppsfria färdsätt.

Samhällsplanering är kärnan till hållbara färdsätt eftersom den i bästa fall styr människorna till att gå, cykla, samåka eller åka kollektivt. När utbudet av utsläppssnåla mobilitetstjänster förbättras får vi alternativ till privatbilism särskilt i stadsregioner.
Strävan efter att minska utsläppen är inte ett försök begränsa mobilitet och transporter. Målet är att styra valen mot hållbara lösningar som är olika för städer, trafiken mellan stadsregioner och glesbygden. Mobilitetstjänsterna är särskilt viktiga i stadsregioner där också den största potentialen att minska utsläppen finns. I glesbygdsområden är människorna oftare beroende av en egen bil.

Med siktet på att stoppa tillväxten av trafikarbetet

Det första målet är att trafikarbetet med personbilar, alltså tillväxten av antalet kilometer som körs på vägarna, bryts 2025, och att antalet körda kilometer med personbil inte längre växer efter detta. Om allt går enligt planerna kommer det sammanlagda trafikarbetet inom spårtrafiken, busstrafiken, cykling och gång att fördubblas fram till 2045. Denna utvecklig drivs bäst genom att man inför vägavgifter i stadsregioner och investerar i ett hållbart transportsystem.

Effektivare godstransporter

Inom godstrafiken och logistiken är målet att effektivisera transporterna. Om detta lyckas ökar trafikarbetet för paketbilar och lastbilar, alltså antalet körda kilometer, mycket lite fram till 2045. Inom vatten- och spårtrafiken väntas trafikarbetet hålla den nuvarande nivån eller eventuellt stiga något, om en del av transporterna förs över till vatten- och spårvägar. Den effektivaste enskilda åtgärden är en höjning av bränsleaccisen.

Trafikleder med nollutsläpp eller låga utsläppsvärden blir vanligare

Det tredje målet är att fordonen  i snabbare takt ska bytas ut till nya så att de utsläppsfria eller utsläppsnåla fordonens andel av fordonsparken växer från den nuvarande nivån på några procent till hundra. Enligt åtgärdsprogrammet finns det i Finland 2030 ca 670 000 eldrivna bilar och ca 130 000 gasdrivna bilar och 2045 ca 2 miljoner eldrivna bilar och ca 250 000 gasdrivna bilar. I fråga om de tunga fordonen är de motsvarande målen för 2030 ca 7 000 eldrivna bilar och ca 6 000 gasdrivna bilar och 2045 ca 42 000 eldrivna bilar och 22 000 gasdrivna bilar.

Utvecklingen påskyndas genom att man höjer bränsleaccisen och stöder anskaffningen av nya fordon. I snitt är utsläppen från gamla bilar större än från nya bilar. Under hela livscykeln av en genomsnittsbil står tillverkningen av bilen för ca 10-15 procent av de koldioxidutsläpp den alstrar.

Andelen förnybara bränslen ökar

Utöver vill man öka de flytande biobränslenas andel av alla bränslen till 30 procent 2030 och vidare till hundra procent inom inrikes trafiken 2045. Den absoluta mängden flytande biobränslen i vägtrafiken stiger likväl inte längre efter år 2030. Vid sidan av satsningen på flytande biobränslen ökar man också kraftigt användningen av inhemskt producerad biogas. Ett förbud mot att sälja fossila bränslen inom trafik- och transportsektorn 2045 skulle vara ett sätt att styra förbrukningen till förnybara bränslen och alternativa drivkrafter.

Expertgrupp har dryftat möjligheterna till utsläppsfri trafik

Åtgärdsprogrammet har utarbetats av experter inom följande organisationer: arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Helsingfors universitet, HRT Helsingforsregionens trafik, ITS Finland rf, kommunikationsministeriet, Kommunikationsverket, Meteorologiska institutet, miljöministeriet, Sitra, Tammerfors tekniska universitet, Teknologiindustrin rf, Trafi, Trafikverket, samt Fortum, Gasum och Neste. Dessutom har ett stort antal andra sakkunniga från andra organisationer deltagit i sammanställningen av programmet. Statens tekniska forskningscentral VTT har utifrån den bilparksmodell som centralen upprätthåller gjort kalkyler för rapporten.

Vad händer härnäst?

Åtgärdsprogrammet är uppbyggt så att det går att genomföra under de två följande regeringsperioderna. Arbetsgruppen har inte direkt tagit ställning till de nivåkrav som ställs på åtgärderna. En konsekvensbedömning av åtgärdsförslagen i programmet har gjorts utifrån den information som för närvarande finns tillgänglig. Ytterligare bedömningar behövs särskilt om de åtgärder som avser beskattningen av trafiken och transporterna.

Ytterligare information:

Juhapekka Ristola, arbetsgruppens ordförande, avdelningschef, kommunikationsministeriet, tfn 040 078 8530, [email protected], Twitter @jpristola
Sabina Lindström, arbetsgruppens vice ordförande, avdelningschef, kommunikationsministeriet, tfn 040 527 6103, [email protected], Twitter @LindstromSabina
Johanna Särkijärvi, arbetsgruppens sekreterare, trafikråd, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 024, [email protected], Twitter @josalvm
Saara Jääskeläinen, arbetsgruppens sekreterare, trafikråd, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 560, [email protected], Twitter @SaaraJskelinen1
Juhani Damski, generaldirektör, Meteorologiska institutet, tfn 0295 392 201, [email protected], Twitter @JuhaniDamski
Markku Ollikainen, professor, Helsingfors universitet, tfn 0294 158 065, [email protected]
Mari Pantsar, direktör, Sitra, tfn 0294 618 210, [email protected], Twitter @MariPantsar
Heikki Liimatainen, biträdande professor, Tammerfors tekniska universitet, tfn 040 8490 320, [email protected], Twitter @liikenneproffa

Ytterligare upplysningar lämnas även av de andra medlemmarna i arbetsgruppen. Deras kontaktinformation finns i en separat förteckning i bilagan till detta pressmeddelande.

Åtgärdsprogram för kolfri trafik 2045.Slutrapport av arbetsgruppen för klimatpolitiken inom transportsektorn. Kommunikationsministeriets publikationer 13/2018 (på finska): 
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-243-559-0