Kyllönen om kollektivtrafikreformen: Stora förändringar orsakar alltid motstånd

Bussförbundet Linja-autoliitto, Centralhandelskammaren, Företagarna i Finland samt Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT har uttryckt sin oro över reformen av Finlands kollektivtrafiksystem och framfört felaktigheter i anslutning till reformen i offentligheten.

Den pågående reformen av kollektivtrafiken grundar sig på EU:s förordning om trafikavtal och kollektivtrafiklagen som utfärdats i dess anda. I dessa författningar förutsätts att marknaden frigörs och att trafiken på marknadsvillkor ökar. Kollektivtrafiklagen förnyades i enlighet med förordningen redan i december 2009. Övergångsbestämmelserna definieras i lagen. I Finland har man inte för avsikt att övergå till det nya systemet med påskyndad tidtabell. De första avtalen för övergångsperioden går ut den 30 juni 2014.

- Inom kollektivtrafiken pågår den mest betydande reformen på årtionden, och således är det förståeligt att motstånd förekommer. För kollektivtrafikresenären och skattebetalaren är reformen emellertid positiv: den förbättrar tjänsterna och funktionaliteten inom kollektivtrafiken och gör finansieringen genomskådlig, betonar trafikminister Merja Kyllönen.

Trafiken kan organiseras antingen på marknadsvillkor utan offentligt stöd eller via konkurrensutsättning. De behöriga myndigheterna beslutar om det mest ändamålsenliga sättet att organisera kollektivtrafiken inom respektive region.

Öppnandet av marknaden och ökandet av trafiken på marknadsvillkor påverkar inte trafikens finansiering eller organiseringssätt. De offentliga utgifterna ökar inte, eftersom trafiken på marknadsvillkor inte kan beviljas offentligt stöd.

För kollektivtrafiken används årligen över 520 miljoner euro i statligt och kommunalt stöd. Enligt EU:s förordning om trafikavtal kan stödet inte användas för trafik på marknadsvillkor. Om man fortfarande vill bevilja kollektivtrafiken offentligt stöd, ska trafiktjänsterna anskaffas via konkurrensutsättning enligt författningarna som gäller upphandling (EU:s förordning om trafikavtal, kollektivtrafiklagen, upphandlingslagen).

Trafikidkarna bär även i fortsättningen helhetsansvaret för trafiken på marknadsvillkor. Detta kommer inte att ändras. Trafikidkarna prissätter tjänsterna och trafikerar enligt tidtabeller och på rutter som motsvarar linjetrafiktillstånden. Om trafiken får offentligt stöd, ska den organiseras via konkurrensutsättning enligt författningarna som gäller upphandling.

Vid Trafikverket bereds ett enhetligt biljett- och betalningssystem, det s.k. Piletti-systemet. Projektet förbättrar servicenivån för kunderna och underlättar användningen av kollektivtrafiken. I samband med projektet definieras bl.a. enhetliga principer för zonbiljetter, stödberättigade biljettprodukter samt genomskådlig rapportering. Den totala kostnaden för Piletti-systemet är cirka 8 miljoner euro, inklusive grundläggnings-, förvaltnings- och användningskostnader. Kostnaderna för de nuvarande systemen inkluderas i biljettpriserna som betalas av passagerarna och är således inte genomskådliga.

Ytterligare information om kollektivtrafikreformen finns på Trafikverkets webbplats www.liikennevirasto.fi/joukkoliikenne

Ytterligare information:
Sarianne Hartonen, specialmedarbetare, tfn 0295 34 2325
Tero Jokilehto, enhetschef, tfn 0295 34 2568