Kommunikationsministeriets förvaltningsområde reformeras

Kommunikationsministeriet inleder av reform av sitt förvaltningsområde. Trafiksäkerhetsverket Trafi och Kommunikationsverket samt myndighetsfunktionerna vid Trafikverket förs samman till ett ämbetsverk. Trafikverkets trafikledningsfunktion bolagiseras till ett av staten helägt bolag med specialuppgifter eller till ett av staten helägt bolag. Resten av Trafikverket fortsätter som ett ämbetsverk med ansvar för transportnätet. De nya organisationerna inleder sin verksamhet den 1 januari 2019. Meteorologiska institutet fortsätter sin verksamhet i dess nuvarande form som ett självständigt verk.

Ämbetsverksreformen genomförs i stort sett enligt det förslag som en arbetsgrupp bestående av ämbetsverkens generaldirektörer lade fram i sin gemensamma förstudie i februari 2017. Vad gäller Cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket granskas även möjligheten att bolagisera cybersäkerhetsfrågorna eller att överföra dem till Försörjningsberedskapscentralen.

Varför behövs reformen?

Det primära syftet med ämbetsverksreformen är att förbättra förvaltningsområdets förmåga att svara på ändringarna i kundernas behov och i verksamhetsmiljön, att utveckla och stärka den strategiska styrningen av förvaltningsområdet och att uppnå synergifördelar. Ett annat syfte är att ytterligare öka förvaltningens produktivitet och effektivitet genom en mångsidigare och effektivare resursanvändning.

Bolagiseringen av trafikledningsfunktionerna siktar dessutom på att förtydliga myndighetsuppgifterna och göra regleringen inom trafik- och transportsektorn smidigare. Meningen med reformen är också att främja utnyttjandet inom den privata sektorn av den information som rör trafik och transport och att stödja uppkomsten av ny affärsverksamhet. Syftet är att den information som samlas in genom trafikledningen effektivare än hittills ska komma till nytta för hela samhället.

I samband med den fortsatta beredningen av bolagiseringen av trafikledningen tar man ställning till om Trafikverkets väg- och sjötrafikledning ska bilda ett bolag med specialuppgifter eller om transportslagen ska överföras till var sitt bolag.

- Sektorerna för trafik, transport och kommunikation har nått ett brytningsskede. Digitaliseringen, servicetänkandet och en transportmarknad som bygger på ny lagstiftning närmare de olika sektorerna till varandra. Resurserna inom förvaltningen väntas bli allt knappare och därför måste vi allt aktivare ta vara på redan identifierade synergifördelar. I takt med att statens politik för ägarstyrning har utvecklats har man också börjat se bolagiseringen av förvaltningsuppgifter som en ny möjlighet, säger kanslichef Harri Pursiainen.

Beredningen av reformen

Ämbetsverksreformen kräver beredning av nya lagar och förordningar och ändringar i nuvarande författningar. För detta projekt grundas fem arbetsgrupper med företrädare för kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket, Trafikverket samt försvarsministeriet och inrikesministeriet. Också de anställda kommer att delta i reformarbetet. Myndigheter och andra intressenter inom förvaltningsområdet kommer att höras under beredningen.

I enlighet med statstjänstemannalagen och arbetsavtalslagen övergår de anställda med sina uppgifter till den organisation till vilken de uppgifter som de sköter överförs. Personalens anställning är tryggad vid övergången.

På projektet tillämpas statens samarbetslag och god förvaltningssed. Hela projektberedningen kännetecknas av öppenhet och aktiv kommunikation.

Samarbete med den övriga statsförvaltningen och myndigheter

Tidsplanen för genomförandet av reformen har förlängts för att stärka det sektorsövergripande perspektivet och för att i större utsträckning granska de näringspolitiska aktörernas uppgifter och de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet över gränserna inom service-, informations- och nätpolitiken.

- Det har varit glädjande att se att reformen ansågs vara motiverad i en stor del av de yttranden som vi fick in om förstudien. Behovet av ytterligare utredningar blev visserligen också uppenbart bl.a. vad gäller reformen i förhållande till utvecklingen av den övriga förvaltningen. Dessa och även vissa andra synpunkter som fördes fram i yttrandena kräver omfattande beredning. Med tanke på förvaltningen är det bra att de nya verken och bolagen inleder sin verksamhet samtidigt som landskapsförvaltningen, säger kanslichef Pursiainen.

För att stärka den sektorsövergripande aspekten utvärderas t.ex. följande möjligheter i den fortsatta beredningen: att överföra tillsynsmyndigheten för järnvägarna till statens tillstånds- och tillsynsmyndighet som inleder sin verksamhet den 1 januari 2019, att överföra frågor som gäller fordonsbeskattning till Skattestyrelsen och att överföra de konsumentfrågor som Kommunikationsverket svarar för till Konkurrens- och konsumentverket. Dessutom evalueras möjligheten att bolagisera cybersäkerhetsfrågorna eller att överföra dem till Försörjningsberedskapscentralen.

I den fortsatta beredningen särgranskas myndighetsgränssnitten och hur samarbetet mellan myndigheterna fungerar. Dessutom vill man säkerställa att verksamheten och servicenivån håller hög nivå, är tillförlitlig och fortsätter utan störningar både under reformen och efter den. Försvarsministeriet och inrikesministeriet deltar i beredningen.

Ytterligare information

Harri Pursiainen, kanslichef, tfn 050 598 6053, 0295 342 389

Juhapekka Ristola, överdirektör, tfn 0400 788 530, 0295 342 348