Kommunikationsministeriets budgetförslag 3,4 miljarder euro för 2018
Kommunikationsministeriet (KM) föreslår för sitt förvaltningsområde anslag på 3,37 miljarder euro för 2018. Jämfört med 2017 är ökningen i den ordinarie budgeten 144 miljoner euro.
Enligt förslaget anvisas 2,0 miljarder euro till trafiknäten, 212 miljoner euro till stöd för trafiken och upphandling av trafiktjänster, 523 miljoner euro till kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt till stöd för kommunikation, 56 miljoner euro till myndighetstjänster för trafiken, 495 miljoner euro till förvaltningen och gemensamma utgifter på förvaltningsområdet och 45 miljoner euro till tjänster som gäller väderlek, hav och klimat.
Budgetförslaget för kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2018 följer i huvudsak de ramar som fastställts för statsfinanserna 2018-2021.
KM:s budgetförslag är ca 43 miljoner euro större än finansministeriets förslag. Skillnaden beror på att alla de infrastrukturprojekt som KM föreslår inte ingår i regeringens plan för de offentliga finanserna 2018-2021 och följaktligen finns de inte med i finansministeriets förslag. I finansministeriets förslag ingår inte heller anslag för stödet till nyhets- och aktualitetsverksamheten vid kanaler som betjänar allmänintresset eller anslag som KM föreslagit för att genomföra kajinvesteringar i hamnar i Egentliga Finland.
Fortsatta satsningar på att minska det eftersatta underhållet
Inom trafikledshållningen satsar man särskilt mycket på trafikledernas skick och kvalitet. För underhåll av trafiknätet, alltså bastrafikledshållning, föreslås ett anslag på 1,4 miljarder euro. Av anslaget är 453 miljoner euro finansiering för att minska det eftersatta underhållet inom regeringens strategiska spetsprojekt. Målet är att få den ökande eftersättningen av underhållet att stanna av. Tyngdpunkter i regeringens program för att minska det eftersatta underhållet är hanteringen av underhållsskulden, kundernas behov ur såväl näringslivets som enskilda personers synvinkel samt digitaliseringen och nya tjänster.
Nya trafikledsprojekt startas
För investeringar i utvecklingen av trafikleder anvisas 505 miljoner euro. Kommunikationsministeriet förslår att det under 2018 ska startas sex nya utvecklingsprojekt enligt beskrivningen nedan. Ring I i Bredvik (20 milj. euro), arrangemang för anslutande trafik till utbyggnaden av västmetron (7 milj. euro), farleden till Nordsjö (12,5 milj. euro), riksväg 4 Kirri-Tikkakoski (139 milj. euro), farleden till Karleby (45 milj. euro) och en fast förbindelse till Karlö (76 milj. euro). Finansministeriet föreslår att de projekt som inleds är Ring I i Bredvik, arrangemangen för den anslutande trafiken till utbyggnaden av västmetron och farleden till Nordsjö hamn.
Projektet i Bredvik vid Ring I hör i hop med byggandet av snabbspårvägen Spår-Jokern. Spår-Jokern är ett av huvudstadregionens viktigaste tvärgående kollektivtrafikprojekt och en central åtgärd för att förbättra servicenivån inom de hållbara färdmedlen. Projektet gör det möjligt att bygga ut Spår-Jokern på hela sträckan från Östra centrum i Helsingfors till Kägelviken i Esbo. Tack vare projektet blir trafikflödet smidigare då plankorsningar ersätts med planskilda anslutningar. Också trafiksäkerheten förbättras med hjälp av planskilda lösningar såväl för fordon som för gång-, cykel- och mopedtrafiken. Anslagsbehovet för 2018 är 2 miljoner euro.
För den anslutande trafiken till utbyggnaden av västmetron föreslås en fullmakt att ingå avtal till ett värde av 7 miljoner och ett anslag på 7 miljoner euro. Västerleden är den väg som utgör stommen för anslutningstrafiken till västmetron vars ändhållplats finns i Mattby. Bygget av den andra fasen av västmetron från Mattby vidare till Stensvik är en vidareutveckling av den utvecklingskorridor inom markanvändningen som bygger ut spårtrafiken till sydvästra Esbo. Övergången till metrosystemet medför ändringar i knutpunkterna för den anslutande kollektivtrafiken och i omgivningen kring dem. Projektet säkerställer att anslutningstrafiken till metron löper smidigt och stöder en ökning av kollektivtrafikens andel bland de olika färdsätten. Samtidigt blir trafikflödet på Västerleden smidigare, ökar säkerheten och minskar risken för störningar.
Den totala kostnadskalkylen för projektet med farleden till Nordsjö är 25 miljoner euro, och beloppet fördelas jämnt mellan staten och Helsingfors Hamn. Meningen är att söka uppskattningsvis 5 miljoner euro TEN-stöd för projektet. Syftet med projektet är att trygga de framtida verksamhetsförutsättningarna för containerfartygstrafiken till hamnen eftersom fartygen fortsätter att växa i storlek. Projektet borgar också för kostnadseffektiva vattentransporter till Äänekoski bioproduktfabrik. Anslagsbehovet för 2018 är 1 miljoner euro.
Målet med projektet på riksväg 4 på avsnittet Kirri-Tikkakoski är att öka trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken. Genom projektet förbättras även trafikförbindelserna mellan Jyväskylä, flygplatsen i Tikkakoski och Äänekoski och därigenom främjar det utvecklingen av markanvändningen i regionen. Dessutom är projektet viktigt med tanke på råvarutransporter för den kommande produktionen av bioprodukter. Projektet tjänar även de ändringsbehov som försvarsmakten har vid Tikkakoski flygplats. Anslagsbehovet för 2018 är 10 miljoner euro.
Projektet för farleden till Karleby förbättrar transportekonomin för de godstransporter som går via Karleby hamn. Projektet är förknippat med de fördjupnings- och utvidgningsarbeten i hamnen som Karleby hamn planerar och genomför. Anslagsbehovet för 2018 är 20 miljoner euro.
Projektet för en fast förbindelse till Karlö ersätter den nuvarande färjeförbindelsen. Målet med projektet är att säkerställa en trygg och fungerande trafikförbindelse mellan Karlö och fastlandet, att förkorta restiderna, och att skapa bättre förutsättningar för att utveckla näringsverksamheten och markanvändningen på Karlö. Den nya fasta förbindelsen omfattar en vägbank och två broar. Optionsåren för den nuvarande färjeförbindelsen löper ut 2021. Också driftstiden för de nuvarande färjorna närmar sig sitt slut. En fortsatt färjetrafik skulle kräva tilläggsinvesteringar. Anslagsbehovet för 2018 är 8 miljoner euro.
Västmetron, snabbspårvägen Spår-Jokern och spårvägen i Tammerfors beviljades fullmakter i budgeten för 2017. För dessa projekt betalas statsunderstöd i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna från föregående år. För bygget av västmetron anvisas 31,5 miljoner euro, för Spår-Jokern 0,3 miljoner euro och för fas 1 i utbyggnaden av spårvägen i Tammerfors 15,8 miljoner euro.
För statsunderstöden till byggnadsarbeten och underhåll på vissa flygplatser föreslås ett tillägg på 0,4 miljoner euro. Med detta vill man göra det möjligt att utöver till flygplatsen i Villmanstrand bevilja stöd även till andra flygplatser som inte ingår i det flygplatsnät som drivs av Finavia.
Stöd till trafik och transport
I förslaget anvisas sammanlagt 212 miljoner euro som stöd till trafiken och till upphandling av trafiktjänster. Beloppet ligger i nivå med anslaget för 2017.
Av anslaget anvisas 101,4 miljoner euro för att förbättra konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport. För höstens tilläggsbudget bereder KM ett förslag om att staten i form av stöd till sjöfarten till arbetsgivarna betalar tillbaka den arbetsgivarandel av arbetslöshetsförsäkringspremierna som har betalats för de allmänt eller begränsat skattskyldiga arbetstagare för vilka förskottsinnehållning har verkställts. Den föreslagna ändringen avses bli tillämpad endast på stöd som betalas för kostnader som uppkommit 2017. Förslaget beräknas inte öka behovet av anslag.
Av anslaget på 84,5 miljoner euro för upphandling och utveckling av kollektivtrafiktjänster avses 30,2 miljoner euro användas till att täcka kostnaderna för upphandlingsavtalet för åren 2016-2019 för tågtrafik mellan staten och VR-Group Ab, 33,5 miljoner euro för det anslag som NTM-centralerna beviljas för upphandling av regionala och lokala trafiktjänster, prisskyldigheter och utveckling, 17,9 miljoner euro för stöd till de stora och medelstora stadsregionernas kollektivtrafik samt totalt 2,9 miljoner euro för upphandling av flygtrafik, stödjande av Kvarkentrafiken, utvecklingsprojekt och mobilitetsstyrning.
Ingen banskatt tas ut, halveringen av farledsavgifterna fortsätter
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av banskattelagen. Enligt regeringspropositionen fortsätter man att inte ta ut banskatt fram till utgången av 2018. Banskatt tas varken ut för el- eller dieseldriven godstrafik 2015-2018. Effekterna på statens skatteinkomster beräknas på årsnivå uppgå till ca 12,0 miljoner euro. De totala intäkterna för banskatten är 4,8 miljoner euro.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen också en proposition med förslag till ändring av lagen om farledsavgift. Enligt regeringspropositionen fortsätter halveringen av farledsavgiften till utgången av 2018. Farledsavgiften halverades 2015-2018 som en del av kompenseringen för de negativa verkningarna av svaveldirektivet samt arbetsmarknadslösningen så att farledsavgiften sänktes med betoning på lastfartyg och de bästa isklasserna. De totala intäkterna för farledsavgiften är 47,4 miljoner euro.
Åtgärder för att främja utsläppssnål trafik
Vid budgetförhandlingarna fattade regeringen beslut om en tilläggsfinansiering på 100 miljoner euro för att minska utsläppen från trafik och transporter. De åtgärder som gäller kommunikationsministeriets förvaltingsområde, inklusive finansieringen, bereds i en parlamentarisk arbetsgrupp. Den parlamentariska arbetsgruppen lämnar den 18 augusti 2017 en halvtidsrapport om utsläppsminskningen. Beslut om åtgärder och finansieringen av dem fattas i regeringens budgetförhandlingar i slutet av augusti.
Tilläggsfinansiering för tv-kanalernas nyhets- och aktualitetsverksamet
I den första tilläggsbudgeten för 2017 beviljades 1 miljon euro för stöd till nyhets- och aktualitetsverksamhet vid tv-kanaler som betjänar allmänintresset (public service). Ministeriet föreslår anslag på 2 miljoner euro för samma ändamål. Anslaget är avsett för statsunderstöd hos nyhets- och aktualitetsprogram som produceras av kanaler som betjänar allmänintresset. Syftet med anslaget är att säkerställa en mångfaldig nyhetsverksamhet och alternativa nyhetskällor i tv som når samtliga medborgare. Stödet avses även sporra uppkomsten av nya public service-kanaler och ny och bredare nyhets- och aktualitetsverksamhet. För närvarande har ingen aktör en programkoncession som tjänar allmänintresset. Finansministeriets förslag inbegriper inte anslag för att stödja nyhets- och aktualitetsverksamheten vid public service-kanaler.
Det riksomfattande bredbandsprojektet fortsätter. Till den del som fullmakten inte har använts får Kommunikationsverket ingå avtal enligt den fullmakt som beviljats i tidigare års budgetar.
Det föreslås ingen indexjustering i finansieringen av Rundradion Ab 2018. Finansieringen av Rundradion Ab står numera utanför ramarna för statsfinanserna, vilket är befogat i syfte att trygga Rundradion Ab:s oberoende.
Väder-, havs- och klimattjänster
I omkostnaderna för Meteorologiska institutet föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för att bygga ut radarnätet. För närvarande täcker väderradarnätet inte hela Finland. Inom flygtrafiken och vägtrafiken är väderradarnätet ett mycket väsentligt mätverktyg med tanke på väderleksförhållandena och andra omständigheter som inverkar på säkerheten. Enligt planerna ska den nya radarn placeras i Kajanaland.
Utöver detta föreslås ett anslag på 0,75 miljoner euro för finansieringen av anläggningsprojektet för forskningsinfrastruktur för nanopartiklar, moln och spårgaser (ACTRIS). Tack vare anslaget kan Finlands nationella nät av ACTRIS-stationer uppdateras så att det blir kompatibelt med det övriga ACTRIS-nätet. Dessutom blir det möjligt att vidareutveckla ACTRIS-forskningsinfrastrukturen så att den blir världsetta, att skapa en konkurrenskraftig forskningsmiljö för forskare inom branschen och att placera ACTRIS-huvudkvarteret i Finland. Finansministeriets förslag innehåller att anslag på 0,5 miljoner euro för ACTRIS-verksamheten.
Ytterligare information
eftersatt underhåll, infrastrukturprojekt och utsläppssnål trafik:
Risto Murto, enhetsdirektör, tfn 040 505 3320 (10-11.8) och Mikael Nyberg, avdelningschef, tfn 040 837 8794 (från den 14.8)
stöd till trafiken och till tv-kanalernas nyhets- och aktualitetsverksamhet:
Olli-Pekka Rantala, avdelningschef, tfn 050 344 3400
hela budgetpropositionen och särskilt banlagen, lagen om farledsavgift samt väder-, havs- och klimattjänster:
Juhapekka Ristola, överdirektör, tfn 040 078 8530
Jaana Kuusisto, ekonomidirektör, tfn 040 837 8839