Kommunikationsministeriets budgetförslag 2,9 miljarder euro

Anslagen som kommunikationsministeriet föreslår för sitt förvaltningsområde för 2015 uppgår till 2 899 miljoner euro.

För den trafikpolitiska sektorn föreslår ministeriet sammanlagt 1 925 miljoner euro, varav 1 668 miljoner euro är avsedda för trafiknätet. För den kommunikationspolitiska sektorn föreslås 552 miljoner euro. Dessutom har kommunikationsministeriet i sin tilläggsbudgetproposition bedömt vilka projekt det är tekniskt möjligt att inleda redan 2014.

Finansministeriets förslag till budget för kommunikationsministeriet för år 2015 följer i huvudsak ministeriets eget förslag. Ministeriet kompletterade sitt eget förslag på sommaren.

I regeringens rambeslut 3.4.2014 riktades en nedskärning på 100 milj. euro mot bastrafikledshållningen. I sin komplettering till budgetförslaget föreslog kommunikationsministeriet ett tillägg om 50 milj. euro till bastrafikledshållningen för att kompensera nedskärningarna. Finansministeriets förslag följer ministeriets eget förslag.

Förbättringen av funktionaliteten av banan Ylivieska-Idensalmi-Kontiomäki som man planerade att inleda 2015 flyttas till 2016. Dessutom försenas återbetalningen av strandvägsavsnittet på riksväg 12 i Tammerfors på grund av projektets tidpunkt.

Flera trafikprojekt runt om i Finland

Kommunikationsministeriet föreslår att de projekt som fastställts i den trafikpolitiska redogörelsen inleds 2015.

Målet med projektet på riksväg 22 Uleåborg-Kajana-Vartius är att förbättra trafikens smidighet närmast i Uleåborgs stadsregion, och därtill att öka trafiksäkerheten på hela sträckan. En omvärdering som gjorts om projektet har visat att de mest kostnadseffektiva målen är i Uleåborgs och Kajana ändor. I Uleåborgs ända innehåller projektet främst förbättringar på riksväg 22 mellan Joutsentie och Iinatti. Dessutom utförs små trafikarrangemang som förbättrar säkerheten på flera ställen på hela sträckan. Projektets kostnadskalkyl för statens utgifters del uppgår till 15 milj. euro. Kommunikationsministeriet föreslog att projektet ska inledas redan i tilläggsbudgetpropositionen för 2014, vilket finansministeriet har godkänt.

Fullmakten om 102 milj. euro som beviljats projektet riksväg 8 Åbo-Björneborg kommer att underskridas med 10 milj. euro. Trots att fullmakten underskrids är det möjligt att utvidga projektet och fortsätta motorvägen ända till Nousis. Ministeriet har föreslagit att påskynda byggnaden av projektet till 2014, vilket finansministeriet har godkänt.

Projektet triangelspåret vid Riihimäki har som mål att effektivera godstrafiken. Projektets kostnadskalkyl uppgår till 10 milj. euro. Inom projektet byggs ett ca 1,2 kilometer långt triangelspår vid Riihimäki från Kouvolahållet mot Tammerfors, vilket gör det möjligt för godståg att trafikera rakt och flexibelt mellan bannätets livligaste bangårdar. Projektet möjliggör även persontrafik utan byten.

Det första skedet i kapacitetsökningen på Helsingfors─Riihimäki-banan har som mål att förbättra järnvägstrafikens verksamhetsförutsättningar genom att öka banans förmedlingskapacitet. I det första skedet förbättras tågtrafikens funktionssäkerhet och förseningar som orsakas av störningar och undantagssituationer minskar. Projektet innehåller byggnad av tilläggsspår mellan Kyrölä och Purola, spår- och växelarrangemang samt reparation av perronger (bl.a. i Riihimäki). Projektets kostnadskalkyl uppgår till 150 milj. euro. Tågtrafikens regelbundna utbud kan ökas med två tågpar i timmen mellan Helsingfors och Riihimäki utöver de två nuvarande paren. En betydande ökning i tågutbudet är emellertid möjlig först i och med de övriga tilläggsspåren som byggs i det andra skedet.

Kostnadskalkylen för första skedet av riksväg 3 Tammerfors─Vasa vid Laihela är 27 milj. euro. I projektets första skede genomförs korsningsarrangemangen för riksväg 3 och riksväg 18. Finansieringsbehovet för 2015 uppgår till 2 milj. euro.

I fördjupningen av Raumo havsfarled ingår muddrings- och deponeringsarbeten för fördjupning av Raumo nuvarande 10-meters farled samt säkerhetsanordningsarbeten för att märka farleden. Farledens djup ökas till 11 meter. Projektets kostnadskalkyl för statens farledsandel uppgår till 20 milj. euro. Dessutom ansvarar Raumo hamn för planeringen och genomförandet av de fördjupnings- och utvidgningsarbeten som berör genomförandet av projektet. Projektet inleds 2014.

Flyttningen av Nyslotts djupfarled förutsätter en fullmakt om 52 milj. euro i 2015 års budget samt ett anslag om 2 milj. euro för 2015. Projektet ingår i 2016-2022 års utvecklingsprogram i den trafikpolitiska redogörelsen.

Dessutom föreslår kommunikationsministeriet att följande pågående projekts fullmakter justeras:

Slutförandet av Österbottenbanan kräver att den fullmakt om 654 milj. euro som beviljats projektet justeras från 654 milj. euro till 674 milj. euro. Justeringen orsakas av oväntat stora broarbeten.

Att slutföra riksväg 19 Seinäjoki östra omfartsväg för att dra funktions- och säkerhetsmässig nytta förutsätter att den fullmakt om 63 milj. euro som beviljats projektet justeras till 75,5 milj. euro. Kommunens andel av projektet uppgår till 2,8 milj. euro. Inom projektet byggs en väg mellan Rengo by och Nurmo på ett nytt ställe öster om Seinäjoki som väg med omkörningsfil och mitträcken, och på den nuvarande riksvägen utförs de åtgärder som krävs för att bygga en ny omfartsväg, inkl. 5 planskilda anslutningar. På det sättet utformas väg- och gatunätet på ett mycket tydligare sätt. Utan tilläggsfinansiering förblir en del av landsvägstrafiken i gatunätet och man lyckas inte minska gatunätets trafiksäkerhets-, buller- och utsläppsproblem. Det är meningen att projektet ska få tilläggsanslag redan i 2014 års tilläggsbudget.

I sin komplettering till budgetförslaget lyfte kommunikationsministeriet även fram den trafikledsinvestering i Östra Lappland som Sokli gruvprojekt kräver. Dessutom fortsätter förberedelserna för att fortsätta Västmetron till Mattby-Stensvik och anslutningsförbindelserna som berör projektet.

Kommunikationsministeriet föreslår att 345,5 milj. euro ska reserveras för att genomföra projekt som det beslutats om tidigare. Dessutom reserveras 120 milj. euro för återbetalningen av slutförda livscykelprojekt och projekt med efterfinansiering.

Nedskärningarna i bastrafikledshållningen försämrar trafikledernas skick

För underhåll av trafiknätet som ägs av staten föreslås 927 milj. euro. Detta är 63 milj. euro mindre än anslaget för 2014. Detta kommer att försämra trafikledernas skick. Med sin proposition har KM strävat till att minimera påverkan på trafikledernas skick.

De belagda vägarnas skick försämras ändå både på det centrala vägnätet och på det lägre vägnätet. Antalet broar i dåligt skick växer. Tilläggsfinansieringen som riktas mot mått och massor förbättrar inte situationen för denna del. Dessutom försämras vägtrafikens säkerhet och antalet bullerbekämpningsåtgärder minskar.

På basis av Trafikverkets expertutlåtande har man inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde förberett förslag för näringspolitiska trafikprojekt för tilläggsbudgeten. Enligt finansministeriet riktas anslag till sådana projekt i 2014 års tilläggsbudget.

I regeringens rambeslut 3.4.2014 ingick ett tillägg om 30 milj. euro för bastrafikledshållning. Anslaget är menat för engångsinvesteringar för att försäkra sysselsättning och tillväxt inom de mest kritiska trafikinfrastrukturbehoven och vissa plötsliga strukturreformprojekt.

Inom bastrafikledshållningen fortsätter man med de projektprogram som inleddes 2014. Tågtrafikens säkerhet, smidighet och punktlighet förbättras med hjälp av att man reparerar tjälfarliga och mjuka ställen på tågbanorna. De totala kostnaderna för projektet är ca 85 milj. euro, varav anslaget för år 2015 är 5 milj. euro. De totala kostnaderna för projektprogrammet för råvirkesterminaler är 40 milj. euro, och för 2015 års del riktas ett anslag om 7 milj. euro mot projektet.

Finlands logistiska konkurrenskraft har förbättrats genom att man höjt de största tillåtna dimensionerna och vikterna för tunga godstransportfordon och fordonskombinationer. Under ramperioden 2013 beviljade regeringen tilläggsfinansiering på sammanlagt 55 miljoner euro för att underhålla vägnätet så att man kan sanera de logistiskt mest kritiska områdena. Finansieringen för 2015 uppgår till 10 milj. euro.

För intentionsavtal för markanvändning, trafik och boende reserveras 15 milj. euro.

En ny isbrytare blir klar inför verksamhetsperioden 2015-2016. För 2015 föreslås ett anslag på 55 milj. euro för att täcka kostnader i samband med anskaffningen av isbrytaren. De totala kostnaderna för isbrytaren är 128 milj. euro, varav 123 milj. euro är kostnader för anskaffningen av en konventionell isbrytare och 5 milj. euro kostnader för iordningställande av utrustning för oljebekämpning.

Trafikverket har ett mångårigt tjänsteavtal med Arctia Icebreaking Oy gällande isbrytningstjänster. Avtalet gäller s.k. konventionella isbrytare. Det gällande avtalet upphör 31.10.2015. Trafikverket tar i bruk båda femåriga optioner som avtalet innehåller. Trafikverket berättigas att ingå avtal för den femåriga avtalsperioden för att anskaffa konventionella isbrytningstjänster på ett sådant sätt att det får orsaka staten utgifter på högst 135 milj. euro.

Regeringens rambeslut innehåll en nedskärning om 2 milj. euro för bidrag för att underhålla och förbättra privatvägar. Efter anslagsnedskärningen uppgår momentets anslag till 3 milj. euro. 2015 riktas anslaget mot att stöda användning och underhåll av färjor (2 milj. euro) och i ringa utsträckning mot förbättring av vägar (1 milj. euro).

Trafikens myndighetstjänster

Besiktningsverksamhetens tillsynsavgift sänks från början av 2015 från 2,90 euro till 2,20 euro per inledd besiktning. Justeringen av besiktningsverksamhetens tillsynsavgift möjliggörs bl.a. av en lyckad konkurrensutsättning av funktionen.

Dessutom förbereder kommunikationsministeriet för budgetmanglingen i slutet av augusti ett förslag om försök med skrotningspremie för fordon. Det är meningen att Trafiksäkerhetsverket skulle genomföra en bilskrotningskampanj. Målet med försöket vore att främja förnyelsen av bilbeståndet och samtidigt minska utsläppen som orsakas av fordonstrafiken och förbättra trafiksäkerheten. Skrotningspremien skulle betalas till ägaren av en ny bil som för sin minst 10 år gamla bil till en laglig återvinningsplats för att skrotas. Skrotningspremien skulle bestå av ett bidrag om 1 000 euro som betalas som statsandel samt en premie om 500 euro som betalas av bilbranschen. Skrotningspremien skulle betalas ut endast en gång per bil och endast till fysiska personer. Kampanjen skulle genomföras som tidsbunden 1.4-30.9.2015. Kostnaderna för staten skulle uppgå till ca 5 milj. euro.

207 miljoner euro till upphandling av trafiktjänster och stöd till trafiken

Regeringens rambeslut 3.4.2014 innehöll en nedskärning om 5 milj. euro av stödet till kollektivtrafiken. Besparingarna riktas så att stora stadsregioners kollektivtrafikstöd minskar med 3 milj. euro och medelstora stadsregioners kollektivtrafikstöd minskar med 2 milj. euro. Enligt regeringsprogrammet ökas marknadsandelen inom kollektivtrafiken särskilt i huvudstadsregionen.

Farledsavgiften halveras för åren 2015-2017. Farledsavgifternas enhetspriser sänks så att man betonar lastfartyg och de bästa isklasserna. I och med halveringen av farledsavgiften minskar statens intäkter med 42 milj. euro 2015. Godstrafikens banskatt hävs för åren 2015-2017. Dessutom slutar man uppbära lästavgifter. Årligen har under en miljon euro i lästavgifter uppburits. Med dessa ändringar tar man i beaktande de kostnader som svaveldirektivet som träder i kraft 2015 kommer att orsaka utrikeshandeln. De är även del av 2013 års arbetsmarknadslösning.

För stöd till trafiken och köp av trafiktjänster föreslår ministeriet ett anslag om 207,3 milj. euro. Anslaget skulle fördelas på följande sätt:

- Förbättring av konkurrenskraften hos fartyg som används i sjöfarten 86,4 milj. euro
- Prisstöd för lotsning 4,2 milj. euro
- Statsunderstöd för utbildning 0,8 milj. euro
- Köp och utveckling av kollektivtrafikens tjänster 98,9 milj. euro
- Köp och utveckling av skärgårdens färjetrafiktjänster 11,7 milj. euro
- Anskaffningsavtal för färjetrafiktjänster 5,3 milj. euro

Innovationsstöd för medier tas i bruk, tilläggsfinansiering för bredbandsprojektet

I regeringens rambeslut 3.4.2014 riktades totalt 30 milj. euro mot innovationsstöd för medier som tillväxtåtgärd för åren 2014-2016. För 2015 föreslår kommunikationsministeriet ett anslag om 10 milj. euro för innovationsstöd för medier.

För genomförandet av det riksomfattande bredbandsprojektet föreslås finansiering om 21,5 milj. euro för 2015. Anslaget innehåller en ökning om 11 milj. euro på den finansiering som ursprungligen planerades för projektet. På det här sättet kunde man garantera att redan inledda projekt slutförs.

I finansieringsreformen för Rundradion Ab:s offentliga service 2012 bestämdes att storleken på finansieringen för den offentliga servicen justeras årligen i enlighet med den stigande kostnadsnivån. Undantagsvis görs ingen indexförhöjning 2015 i enlighet med riksdagsgruppernas beslut. Anslaget behålls oförändrat på 507,9 milj. euro. Den tillfälliga indexfrysningen bereds som budgetlag.

Stödet för tidningspressen behålls oförändrat på 0,5 milj. euro.

Kommunikationsverkets cybersäkerhetscentrals verksamhet förstärks och ett anslag om 1,5 milj. euro riktas mot verksamheten. Dessutom fungerar verket som den nationella ansvarsmyndigheten för den mycket pålitliga PRS-lokaliseringstjänsten för myndighetsbruk. Ett anslag om 0,15 milj. euro riktas mot att inleda verksamheten.

Meteorologiska institutets anslag minskar permanent

Statsrådet fattade 5.9.2013 ett principbeslut om en totalreform i statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. I enlighet med principbeslutet genomförs flera organisationsreformer under ramperioden. I och med totalreformen minskar Meteorologiska institutets anslag för verksamhetsutgifter med 1 milj. euro 2015. Från och med 2016 minskar anslagen för verksamhetsutgifter permanent med flera miljoner euro årligen.

* Siffrorna för den trafikpolitiska sektorn (andra stycket) och stycket om bastrafikledshållning har korrigerats (8.8.2014).

Mer information

Juuso Rönnholm, trafikministerns specialmedarbetare, tfn 0295 34 2324
Antton Rönnholm, trafikministerns specialmedarbetare, tfn 0295 34 2676
Minna Kivimäki, överdirektör, tfn 040 754 9871 (trafikärenden)
Juhapekka Ristola, överdirektör, tfn 0400 788 530 (kommunikationsärenden)
Pekka Plathan, överdirektör, tfn 050 566 8176 (Meteorologiska institutet)
Jaana Kuusisto, ekonomidirektör, tfn 040 837 8839