Kolfri trafik 2045 – stigar till en utsläppsfri framtid
En arbetsgrupp som kommunikationsministeriet har tillsatt för att behandla klimatpolitiken inom transportsektorn har tagit fram tre alternativa scenarier för att stoppa utsläppen från trafiken och transporterna. Ett enda enkelt sätt att minska utsläppen från trafiken finns inte, konstaterar arbetsgruppen i sin halvtidsrapport.
Att bekämpa klimatförändringen är en av mänsklighetens största utmaningar nu och inom den närmaste framtiden. Att avlägsna växthusgasutsläppen från trafiken och transporterna är en viktig del av lösningen, eftersom trafiken till exempel i Finland står för ungefär en femtedel av växthusgasutsläppen. Enligt statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt ska Finland uppnå klimatneutralitet, alltså vara koldioxidneutral senast 2045.
- Det är nödvändigt att vi genast vidtar åtgärder för att minska utsläppen om vi vill bekämpa de katastrofala globala konsekvenser som klimatförändringen har för vårt samhälle. Vi måste vara beredda att fatta även svåra beslut, säger arbetsgruppens ordförande, avdelningschef Juhapekka Ristola.
Arbetsgruppen för klimatpolitiken har tagit fram följande tre alternativa scenarier (stigar): servicestigen-, biostigen och teknikstigen. Målet med scenarierna är att beskriva vilka effekter olika faktorer har på trafikutsläppen och de föreskrivna åtgärdshelheterna för de olika stigarna. Scenarierna är avsedda att fungera som underlag för det fortsatta arbetet och arbetsgruppen föreslår inte att de ska genomföras i deras nuvarande form.
Arbetsgruppen för klimatpolitiken inom transportsektorn offentliggjorde sin mellanrapport den 14 september 2018. Det egentliga förslaget till genomförbara åtgärder och en bedömning av de föreslagna åtgärderna presenteras i arbetsgruppens slutrapport i december 2018. I arbetsgruppen finns företrädare bland annat för centrala ministerier och universitet och för företag.
Från scenarier till åtgärder
Arbetsgruppen har utarbetat tre distinkta scenarier, tre stigar till förändring, för att demonstrera vilka konsekvenser olika faktorer har på mängden utsläpp. I scenarierna beskrivs också vilka åtgärder som krävs för att uppnå de uppställda målen. Alternativen presenteras som extrema scenarier.
Stigarna till förändring är inte i detta skede ett förslag till åtgärder som ska genomföras, utan en förteckning över åtgärder som gör det möjligt att nå de olika framtidsvisionerna. Tanken är att man genom att välja klokt bland de föreslagna åtgärderna kan minska och till slut helt stoppa växthusgasutsläppen från trafiken.
Biostigen går ut på att minska utsläppen genom att man slutar använda fossila bränslen och inför förnybara eller allt mer utsläppssnåla bränslen. Biostigens problem är att försäkra tillgången till och priset på hållbart producerade biobränslen samt att förutse konsekvenserna av dem för kolsänkorna. Inom transportsektorn finns det ett behov att gå över till biobränslen inte bara i vägtrafiken, utan också i flygtrafiken och sjötrafiken, vilket leder till en större efterfrågan.
Teknikstigen är ett alternativ där utsläppen i huvudsak minskas med utnyttjande av tekniskt utvecklade trafikmedel t.ex. så att man går över till att använda eldrivna bilar. Teknikstigens utmaning är att förnya hela bilparken och andra trafikmedel i tillräckligt snabb takt med tanke på utsläppsminskningen. Situationen är liknande eller rentav ännu mer utmanande inom sjö- och flygtrafiken.
Servicestigen siktar på att minska utsläppen främst genom att reducera det transportarbete (antal kilometer) som ger upphov till utsläpp och genom att även på andra sätt öka transportsystemets energieffektivitet. Servicestigens osäkerhetsfaktor är det återstående transportarbetet och växthusgasutsläppen i förhållande till dem.
Som en kompletterande åtgärd till att avlägsna växthusgasutsläppen från trafiken granskas möjligheter att kompensera utsläppen från trafiken i Finland, i EU eller internationellt.
Ändringsscenarierna är beskrivna som separata helheter men de har många likheter. Målet för samtliga ändringsstigar är detsamma: att före 2045 avlägsna växthusgasutsläppen från trafiken och transporterna. För att uppnå målet behövs det i alla scenarier en stark politisk vilja att genomföra åtgärderna.
Vad händer härnäst?
Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete med att kartlägga intressegruppernas och medborgarnas åsikter och med att föra en aktiv dialog. En e-enkät är öppen till och med den 8 oktober 2018. Dialogen förs vid särskilda diskussionsmöten och på sociala medier.
Under höstens lopp gör arbetsgruppen upp ett genomförbart förslag till åtgärdsprogram.
I slutrapporten sammanställer arbetsgruppen som grund för det samhälleliga beslutsfattandet en förteckning över de metoder med hjälp av vilka nollutsläpp från trafiken och transporterna kan bli verklighet före 2045. Samtidigt utvärderas om trafik- och transportsektorn kan bli utsläppsfri redan före denna tidpunkt.
Ytterligare information:
Sabina Lindström, arbetsgruppens vice ordförande, direktör, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 576, Twitter @LindstromSabina
Johanna Särkijärvi, arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman, kommunikationsministeriet, tfn 0295 34 2024, [email protected], Twitter @josalvm
Saara Jääskeläinen, arbetsgruppens sekreterare, trafikråd, kommunikationsministeriet, tfn 0295 34 2560, [email protected], Twitter @SaaraJskelinen1
Ledare för biostigen: Juhani Damski, generaldirektör, Meteorologiska institutet, [email protected], tfn 0295 392 201, Twitter @JuhaniDamski
Ledare för servicestigen: Mirja Noukka, överdirektör, Trafikverket, [email protected], tfn 0295 343 024, Twitter @MNoukka
Ledare för teknikstigen, Mia Nykopp, generaldirektör, Trafi, [email protected], tfn 0295 345 200, Twitter @MiaNykopp
Ytterligare upplysningar lämnas även av de andra medlemmarna i arbetsgruppen. Deras kontaktinformation finns i en separat förteckning i bilagan till detta pressmeddelande.
Hiiletön liikenne 2045 – polkuja päästöttömään tulevaisuuteen. Liikenteen ilmastopolitiikan työryhmän väliraportti. Liikenne- ja viestintäministeriön julkaisuja 9/2018.
E-enkät, öppen till och med den 8 oktober 2018 (på finska)
Arbetsgruppen (LVM028:00/2018)