KM bereder en ändring av körkortslagen

Kommunikationsministeriet har inlett ett lagstiftningsprojekt för att ändra körkortslagen. Bakom projektet ligger behovet att förbättra trafiksäkerheten särskilt för unga chaufförer.

- Jag anser det vara viktigt att iakttagelser från verkligheten bedöms i en omfattande expertgrupp. Målet är att hitta genuint verkningsfulla och effektiva metoder för att förbättra de ungas trafiksäkerhet, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Enligt Transport- och kommunikationsverkets (Traficom) utredning har trafikolyckor bland unga minskat åren 2019 och 2020. Däremot ökade antalet olyckor bland 17-åriga personbilsförare 2020, och 17-åringar begick nästan dubbelt fler körförbudsförseelser jämfört med 18-åringar. Dessutom iakttogs i alla åldersgrupper att män har ett mer riskfyllt körbeteende.

Syftet med uppdateringen av bestämmelserna är att finna lösningar till de orosmoment som gäller unga chaufförer på ett sätt som ändå ger de unga möjlighet att röra sig med bil. Dessutom vill man göra processen för att skaffa körkort och myndigheternas verksamhet smidigare.

I projektet bedöms bland annat den krävda undervisningsmängden och sätten att ordna undervisning samt tillräckligheten av proven och påföljderna. Därtill bedöms andra eventuella ändringsbehov för att förbättra trafiksäkerheten bland unga.

Ändringen av körkortslagen har samband med den trafiksäkerhetsstrategi som är under beredning vid ministeriet och som omfattar alla trafikformer.

Fokus på "mänskliga faktorer"

Kötkortslagen förnyades 2018. I samband med att lagen godkändes förutsatte riksdagen att statsrådet låter göra en uppföljande undersökning om hur lagändringarna har genomförts och vilka konsekvenser de haft. Beredningen av undersökningen inleddes vid Traficom sommaren 2020. De första undersökningsresultaten publicerades den 10 mars 2021.

Enligt utredningen har de nya förarnas riskbeteende samma drag oberoende av åldersgrupp. Cirka 50 procent av de brott som leder till körförbud under det första köråret sker inom fyra månader från beviljandet av körrätt. Detta kan bero på bland annat bristen på körerfarenhet, överdriven självsäkerhet eller grupptryck som ställs på den som kör. Det är sannolikt att bristen på körerfarenhet inverkar på riskbedömningsförmågan och att man inte förstår hur farlig verksamheten i verkligheten är.

Brott som leder till körförbud bland 17-åriga beror inte enbart på ålder och dess inverkan. Utöver åldern är könstillhörighet en faktor som har en stark inverkan. I de åldersgrupper som omfattas av undersökningen utgjorde männens andel av dem som gjort sig skyldiga till brott som lett till körförbud nästan 90 procent. I fråga om 17-åringar framhävs betydelsen av kön ytterligare, eftersom männens andel av 17-åringar med körrätt var dubbelt så stor som kvinnornas, medan andelen i de övriga åldersgrupperna var jämn.

I projektets inledningsskede ordnas som en del av arbetet med trafiksäkerhetsstrategin ett sakkunnigmöte. Till mötet kallas bland andra experter inom beteendevetenskap, psykologi, mental hälsa, körundervisning och trafiksäkerhet. Syftet med diskussionerna vid mötet är att stödja beredningen av både trafiksäkerhetsstrategin och ändringen av körkortslagen.

Mer information:

Sini Wirén, enhetsdirektör, tfn 040 507 0916

Monika Mutanen, överinspektör, tfn 050 478 4820