Finland har deltagit aktivt i beredningen av det transeuropeiska transportnätet

Beredningen av det transeuropeiska transportnätet, det vill säga TEN-T, fortsätter i juli under ledning av EU-ordförandelandet Tjeckien. Hittills har beredningen fungerat väl, och det arbete som gjorts ger goda förutsättningar för Finland med avseende på den kommande förordningsberedningen.

Finland anser det vara särskilt viktigt att den kommande förordningen på ett flexibelt sätt beaktar vårt lands särdrag. Vid planeringen av kraven på kartor och infrastruktur bör man i Finlands fall särskilt beakta de långa avstånden.

Dessutom anser Finland att det är viktigt att det i förordningen också finns möjligheter till allmänna undantag från kvalitetskraven, i synnerhet på grund av den ringa trafikmängden. Trafikvolymerna är mindre än i många andra medlemsstater, vilket i Finland direkt påverkar trafikledsprojektens lönsamhet och detta bör också beaktas i villkoren för beviljande av EU-finansiering.

En central fråga är nätets hamnar

För ett land som Finland är infrastruktur som möjliggör export, såsom hamnar, exceptionellt viktigt. Därför anser Finland att det är viktigt att verksamhetsförutsättningarna i fråga om TEN-T-lagstiftningen också framöver är tillförlitliga och förutsebara.

Finland har aktivt bidragit till att de nuvarande hamnarna som hör till det övergripande nätet ska behålla sin ställning. I fråga om stomnätet har man såväl vid tjänstemannaberedningen som vid diskussioner på politisk nivå främjat ställningen för hamnarna i Uleåborg och Karleby med betoning på försörjningsberedskapsaspekter.

- Med tanke på de nordliga områdenas tillgänglighet och försörjningsberedskap anser vi det viktigt att stomnätet och det övergripande nätet kan utvidgas i Finland när det gäller hamnarna. Detta budskap har vi också aktivt fört fram i alla diskussioner, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Finland anser att förslaget till förordning bättre bör beakta hamnarnas strategiska betydelse bland annat med tanke på energiförsörjning, försörjningsberedskap och regionernas livskraft.

Vad är TEN-T?

1. TEN-T avser det transeuropeiska transportnätet (Trans European Network) som främjar en hållbar rörlighet för människor och gods.

2. TEN-T länkar samman järnvägar, insjörutter, vägar, sjö- och flygförbindelser i Europa till ett enda transportnät.

3. TEN-T-nätet består av ett övergripande nät och ett stomnät.

4. Enligt det nya förslaget ska nätet byggas i tre faser: stomnätet blir klart senast 2030, det utvidgade stomnätet senast 2040 och det övergripande nätet senast 2050.

5. TEN-T förbinder 424 stora städer med hamnar, flygplatser och järnvägsterminaler. När TEN-T-nätet är klart förkortar det restiderna mellan dessa städer.

Vad händer härnäst?

I juni diskuterade ordförandeländerna 2022 Frankrike och Tjeckien, kommissionen och Finland bland annat vilka hamnar som ska ingå i nätet. Kartförhandlingarna fortsätter under hösten.

Arbetsgrupperna fortsätter beredningen i juli under ledning av nya ordförandelandet Tjeckien, särskilt i fråga om kraven på transportinfrastruktur.

Europaparlamentet har inlett behandlingen av förslaget till TEN-T-förordning. Parlamentets ståndpunkt väntas först under 2023.

Ytterligare information:

Johanna Juselius, ministerns specialmedarbetare, tfn 050372 7062, [email protected]

Kaisa Kuukasjärvi, trafikråd, tfn 050 414 0330, [email protected]