Fem frågor och svar om de snabba spårförbindelserna och projektbolagen

I offentligheten har det förts en diskussion om de projektbolag som avses främja stora investeringar i spårtrafik och till exempel snabba förbindelser från Helsingfors i riktning av Åbo och Tammerfors. Det finns många öppna frågor kring projektbolagen.  Med detta pressmeddelande vill vi  belysa nuläget i fråga om projektbolagen.

Vad har gjorts?

- Finanspolitiska ministerutskottet förordade den 1 februari 2019 att man bildar ett av staten helägt aktiebolag. Enligt ministerutskottets förordande ska aktiebolaget bilda en koncern som består av följande fem dotterbolag: Projektbolaget Finlandsbanan, Projektbolaget Entimmeståget till Åbo, Materielbolaget, Fastighetsbolaget och bolaget Rail Baltica.

Den 14 februari 2019 bildade kommunikationsministeriet i enlighet med statsrådets beslut moderbolaget Nordiska Järnvägar Ab. Staten kapitaliserade Nordiska Järnvägar Ab genom att överlåta bolaget aktier i Neste Abp till ett värde av 107 miljoner euro. Bolaget sålde aktierna den i mars 2019.

- Än så länge har man inte bildat dotterbolagen i koncernen. Förhandlingarna om aktieägaravtal för dotterbolagen för Finlandsbanan och Entimmeståget till Åbo har redan slutförts med berörda städer och Finavia, men de kan inte undertecknas under expeditionsministären.

Varför behövs det snabba järnvägsförbindelser?

- Med tanke på Finlands konkurrenskraft och framgång är det viktigt att alla regioner och landskap är tillgängliga. Stora banprojekt, såsom Finlandsbanan, Entimmeståget till Åbo och en förbättring av järnvägen österut från Helsingfors för samman landskap och de beräknas ha en avsevärd inverkan på samhällsstrukturen. Projekten är av strategisk betydelse för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen, utvecklingen av inkomstfördelningen, stadsstrukturerna och miljön.

- De snabba tågförbindelserna gynnar den fysiska mobiliteten och utvidgar pendlingsregionerna.

- Bekämpningen av klimatförändringen kräver ett stort urval åtgärder. Spårtrafiken är ett hållbart färdsätt och tågresor ska bli ett allt mer attraktivt alternativ till privatbilism.

Varför behövs projektbolag?

- Staten har begränsade förutsättningar att anvisa finansiering för att utveckla bannätet. Särskilt stora banprojekt förblir ogenomförda, om finansieringsbasen för projekten inte utvidgas från att endast omfatta statens budgetfinansiering. Kostnaderna för Finlandsbanan tillsammans med banan till Helsingfors-Vanda flygplats beräknas uppgå till ca 5,5 miljarder euro. Kostnadskalkylen för Entimmeståget till Åbo är ca 2,2, miljarder euro.

- De planerade projektbolagen för att främja baninvesteringarna skulle göra det möjligt att utveckla nya finansieringsmekanismer och att genomföra fler projekt än hittills. Detta fastställdes av såväl den parlamentariska arbetsgrupp som har bedömt finansieringen av transportnätet (slutrapport 28.2.2018) som den arbetsgrupp vid finansministeriet som har utrett genomföringen av infrastrukturprojekt med hjälp av bolagsmodellen (slutrapport 20.12.2018).

Vem är med i projektbolagen?

- Hittills har förhandlingar förts med Tammerfors, Åbo, Helsingfors, Vanda och Esbo städer och Finavia. Målet för beredningen har varit att säkerställa att även andra städer ska kunna komma med i bolagen.

- Däremot har inga förhandlingar om aktieägaravtal förts med privata finansiärer.

Varifrån får projektbolagen sin finansiering?

Finansiering av planering och byggande av banprojekten:

- Planerings- och byggfasen finansieras genom kapitalisering som ägarna tillför. I projektbolagen kan ägarna även placera fastighetsegendom som kan generera hyresintäkter.

- Bolagen ka ta lån för att finansiera sin verksamhet.

- Finansiering kan ansökas också av EU, vars finansieringsandel under den nuvarande finansieringsperioden får vara högst 50 procent av de stödberättigande planeringskostnaderna och högst 20 procent av de stödberättigande byggkostnaderna. Nästa finansieringsperiod börjar 2021 och för närvarande pågår förhandlingar om villkoren för den.

När spårförbindelserna väl tagits i bruk avses inkomstflödet bestå av avgifter som tas ut av passagerare och de operatörer som bedriver trafiken, hyresintäkter från fastigheter och vederlag som under en bestämd tid tas ut av ägarna.

När fungerar de snabba tågförbindelserna från Helsingfors till Tammerfors och Åbo?

- Enligt en preliminär uppskattning väntas Finlandsbanan öppna för trafik i början av 2030-talet och flygbanan något tidigare.

- I väst kan stadsbanan i Esbo tas i bruk 2025 och förbindelsen till Åbo i början av 2030-talet.

- Med flygbanan avses en snabb förbindelse mellan Helsingfors centrum och Helsingfors-Vanda flygplats. Det är inte samma sak som Centrumslingan som är en bana som planeras löpa under jorden i Helsingfors.
 

I ett senare skede kan projektbolagsmodellen tillämpas också för att snabba upp byggandet av Östbanan. Den arbetsgrupp som har utrett Östbanan offentliggör sin rapport den 5 april 2019.

Kommunikationsministeriet arbetar på en utredning om Centrumslingan i samråd med Trafikledsverket, Helsingfors stad och Helsingforsregionens trafik (HRT). Avsikten är att uppdatera de planer som gäller Centrumslingan så att de fyller de uppställda målen, att kontrollera att planerna för banprojektet är à jour och att påvisa eventuella uppdateringsbehov. Utredningen om Centrumslingan blir klar senare i april.
 

Ytterligare information:
Sanna Ruuskanen, enhetsdirektör, tfn 050 376 2377 (projektbolagen)
Sabina Lindström, avdelningschef, tfn 040 527 6103 (Östbanan och Centrumslingan)