Ekologiskt hållbar digitalisering som ett medel för att nå klimatmålen – sex punkter för att minska koldioxidavtrycket inom IKT-sektorn och utnyttja digitala lösningar

Finland har gjort ett banbrytande arbete i en övergripande översyn av klimat- och miljöfrågor inom IKT-sektorn. Arbetsgruppen som berett en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn har sammanställt sex helheter med hjälp av vilka IKT-sektorns koldioxid- och miljöavtryck ska minska och digitaliseringens fördelar tas i bruk. Arbetsgruppens slutrapport är på remiss fram till den 15 januari 2021.

Kommunikationsnät, datacentraler och intelligenta apparater förbrukar el och material, men å andra sidan minskar de digitala lösningarna växthusgasutsläppen från många branscher. Enligt arbetsgruppens vision ska Finland vara en föregångare när det gäller användning och utveckling av ekologiskt hållbara IKT-lösningar år 2035 och främja klimat- och miljövänlig digitalisering också utanför landets gränser.

- För att bekämpa klimatförändringen krävs snabba och ambitiösa åtgärder. Den rapport som nu har publicerats är internationellt unik. Den innehåller internationellt banbrytande information om hur potentialen hos de lösningar som produceras inom IKT-sektorn kan utnyttjas bättre såväl i Finland och inom Europeiska unionen som globalt. Transportbranschen är en av de sektorer där digitaliseringen kan bidra till att minska utsläppen enligt målen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Sex punkter för att hantera klimatkonsekvenser och främja fördelarna inom IKT-sektorn

Arbetsgruppens slutrapport omfattar sex åtgärdshelheter som gäller IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser.

1. IKT-infrastrukturens energieffektivitet ska höjas och koldioxidfria energikällor ska tas i bruk

En förbättring av energieffektiviteten i kommunikationsnäten är avgörande, eftersom kommunikationsnätens största miljöeffekt härstammar från energiförbrukningen under användningstiden. Exempelvis uppstår cirka 93 procent av mobilnätets livslånga koldioxidutsläpp medan det används.

Enligt arbetsgruppen måste användningen av energieffektiva lösningar och koldioxidfria energikällor främjas. Investeringar i utsläppsfri energiproduktion minskar också utsläppen från IKT-sektorn. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller utnyttjandet av spillvärme. Den värme som uppstår som biprodukt i datacentraler och andra utrustningsutrymmen kan utnyttjas i större utsträckning, vilket minskar produktionsbehovet av uppvärmningsenergi och de koldioxidutsläpp som den ger upphov till. Utöver värme har datacentralerna potential att verka på elmarknaden med hjälp av den el som de lagrar i ackumulatorer.

2. Dataekonomi

När datamängden ökar, ökar också elförbrukningen. Enbart infrastruktur och förbättrad energieffektivitet hos utrustningen räcker inte till för att svara mot den ökade förbrukningen. I planeringen av program och tjänster har man ännu inte beaktat miljöaspekter i någon större utsträckning. Det behövs forskning, utbildning av experter och styrning av serviceupphandlingar. Till exempel kan programvara med förmånligare anskaffningspris kräva mer processeffekt och utrustningskapacitet och i slutändan bli både mer resurskrävande och dyrare.

En viktig aspekt av dataekonomin är hur lösningar på klimat- och miljöutmaningar utvecklas och tas i bruk. I utbildningen inom branschen bör man omfattande beakta detta och uppmuntra till utveckling av lösningar bland annat genom tävlingar. Som en återhämtning från coronapandemin uppmuntrar EU till investeringar som kombinerar digitalisering och miljölösningar.

3. IKT-utrustning ska underhållas och återvinnas

Enligt Transport och kommunikationsverkets konsumentundersökning känner finländarna till de miljöfrågor som hänför sig till olika apparater. Till exempel byter man oftast inte en telefon av nyhetsbehag, utan nästan 80 procent av finländarna byter sin telefon när apparaten har gått sönder eller av motsvarande orsak.

Konsumenter och företag kan förlänga anordningarnas livslängd t.ex. genom att anlita underhållstjänster. Enligt arbetsgruppen bör man också öka konsumenternas medvetenhet om produktgarantier och uppdateringar av programvaran. Även om finländarna tämligen väl känner till de miljöaspekter som hänför sig till olika apparater, är de dåliga på att föra dem till återvinning. Återvinningen kan effektiviseras genom ekonomiska incitament, såsom kompensation för att föra en gammal apparat till återvinning.

Nästan alla IKT-apparater som används i Finland tillverkas utomlands. I Finland produceras dock råvaror som används i apparaterna, såsom nickel och kobolt. Enligt arbetsgruppen måste man påverka hållbarheten i produktionen och råvarornas spårbarhet i Finland och EU.

4. Det ska ske mer mätning av och produceras mer öppen information om miljökonsekvenser

Insynen i och tillgången till data om IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser är en utmaning både nationellt och internationellt. Det är svårt att få en helhetsbild av branschens totala effekter till skillnad från t.ex. effekterna av trafikutsläpp.

Enligt arbetsgruppen måste man utveckla statistikföringen av energiförbrukning inom datacentraler och nät samt uppföljningen av utsläppseffekter. Dessutom behövs information om de digitala lösningarnas påverkan och återverkningar under hela livscykeln. Man håller också på att inleda ny forsknings- och utredningsverksamhet om detta. Dataflöden och materialflöden från IKT-utrustning är ofta av gränsöverskridande karaktär, och därför är det viktigt att delta i utvecklandet av uppföljningen också inom EU och internationellt.

5. Konsumenternas medvetenhet och klimatvänliga färdigheter ska öka

Enligt en enkät som Transport- och kommunikationsverket riktat till teleföretag sker cirka 90 procent av dataöverföringen inom mobilnätet i Finland mellan privata anslutningar. Konsumenternas beteende spelar därför en viktig roll i hanteringen av miljökonsekvenserna av IKT-sektorns driftsfas. En stor del av finländarna är intresserade av att få mer information om IKT-utrustningens och IKT-tjänsternas klimat- och miljökonsekvenser, visar Transport- och kommunikationsverkets konsumentundersökning från 2020.

Arbetsgruppen rekommenderar att information om klimatvänlig användning av IKT-tjänster och utrustning ska spridas med hjälp av såväl utbildning som olika digitala projekt och kampanjer.

6. Nya teknikers möjligheter och utmaningar ska beaktas

Ny teknik, såsom artificiell intelligens och högpresterande databehandling, erbjuder stora möjligheter att öka klimat- och miljövänligheten. Effekterna uppstår inte av sig själva, utan det behövs förutom forskningsrön också en medveten utveckling av tekniker i en resurssnål riktning.

Kommunikationsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att under tiden 1.11.2019-30.11.2020 bereda en miljö- och klimatstrategi för informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT-sektorn). I arbetsgruppen ingick företrädare för Aalto-universitet, ABB Ab, CSC - IT-centret för vetenskap, Digita Oy, DNA Abp, Elisa Abp, Finsk Energiindustri, Energimyndigheten, Centralförbundet för telekommunikation och informationsteknik FiCom, Finnet-förbundet, Oy IBM Finland Ab, Konsumentförbundet, Finlands Kommunförbund, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet , Neogames Finland rf, Ohjelmistoyrittäjät ry, Nokia Abp, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Huvudstadsregionens Smart & Clean -stiftelse, Teknologiindustrin, Telia, Tieto Abp, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Rundradion Ab och miljöministeriet. 

Vad händer härnäst?

Slutrapporten är på remiss till den 15 januari 2021. Finlands första klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn färdigställs vid kommunikationsministeriet i februari 2021.

Ytterligare information:

Intervjuförfrågningar i fråga om minister Timo Harakka, Susanna Niinivaara, kommunikationsdirektör, tfn 0400 816 187, susanna.niinivaara(a)lvm.fi

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(a)lvm.fi, Twitter @PaiviAntikainen

Tuuli Ojala, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 050 563 8130, tuuli.ojala(a)lvm.fi, Twitter @OjalaTuuli

Jarno Ilme, nätverksdirektör, Transport- och kommunikationsverket, tfn 029 539 0574, jarno.ilme(a)traficom.fi, Twitter @IlmeJarno