Den nya vägtrafiklagen avses förenkla trafikreglerna och bana väg för automatiseringen

Totalreformen av vägtrafiklagen har framskridit till remissförfarandet. Lagutkastet består av bestämmelser om hur man ska handla och bete sig i vägtrafiken. Reformen siktar på att göra regleringen smidigare genom att avlägsna flertydigheter och brister i den gamla lagstiftningen. Dessutom vill man förbereda sig på den snabba tekniska utvecklingen och automatiseringen i vägtrafiken.

Utkastet till regeringsproposition innehåller bland annat trafikregler och regler för trafikledningen, användningen av fordon och brott mot lagen.

Enligt kommunikationsminister Anne Berner är vägtrafiklagen en av de lagar som medborgarna mest kommer i kontakt med och därför ska den vara så entydig och lätt att förstå som möjligt. Reformen är omfattande och den har förberetts i ungefär fyra års tid.

- Trafikreglerna måste vara så klara och tydliga att vägtrafikanterna kan lita på varandra i den gemensamma trafikmiljön. Trafik- och transportsektorn förändras nu snabbt. Därför moderniseras regleringen av vägtrafiken och samtidigt förbereder vi oss på den ändring som automatiseringen för med sig. Syftet med den nya lagen är också att skapa förutsättningar för en smidig och säker trafik, konstaterar Berner.

Den gällande lagen är från år 1981 och den har kompletterats med otaliga förordningar från olika år. Lagen har ändrats tiotals gånger. I det utkast som nu skickas på remiss har regelverket komprimerats och antalet enskilda bestämmelser minskats.

Ordningsboten blir avgift för trafikförseelse

Genom reformen av vägtrafiklagen genomförs statsrådets principbeslut från december 2016 om en förbättring av vägtrafiksäkerheten. I principbeslutet gav regeringen också ett löfte om att ändra straffsystemet för trafikförseelser. I lagförslaget slopas systemet med ordningsböter och ett bötesförfarande i fall av lindrigare förseelser för att ersättas med ett nytt, administrativt sett lättare, system med avgifter för ett stort urval trafikförseelser.

Den nya avgiften föreslås vara en fast avgift i likhet med ordningsboten. Avgiften avses variera mellan 20 och 400 euro beroende på hur klandervärd gärningen är. För en förseelse som uppdagats i samband med den automatiska trafikövervakningen har man planer på att påföra en fordonsspecifik avgift för trafikförseelse. Den person som i registret har antecknats som fordonets ägare, innehavare, tillfälliga användare eller den som ansvarar för användningen av fordonet ska enligt utkastet svara för den fordonsspecifika avgiften, om personen inte påvisar att han eller hon sannolikt inte har varit fordonets förare vid tidpunkten för förseelsen.

I och med det nya systemet väntas det bli lättare att utvidga den automatiska övervakningen av trafikregler så att den förutom överhastighet även kan tillämpas på till exempel skyddsvägsregler och körning mot rött ljus.

Trafikdata tas i bruk, det gula strecket blir vitt

Enligt utkastet ska förutsättningarna att tillämpa automatisering förbättras bland annat så att även personer som styr en bil från någon annan plats än inifrån bilen ska anses vara vägtrafikanter. I de nyaste bilarna är det till exempel redan nu möjligt att parkera bilen utifrån, utan att man själv befinner sig i den.

Meningen är att framöver ska geografisk information om vägmärken, trafikljus och andra anordningar för trafikledning i allt större utsträckning skickas till Trafikverkets informationssystem så att informationen ska kunna utnyttjas på så många olika sätt som möjligt.

De gula spärrlinjerna kommer i enlighet med praxis i övriga länder i Europa att ersättas med kostnadseffektiva vita spärrlinjer, vilka också är lättare att urskilja till exempel med tanke på datorseende.

På de svagares villkor

Den bärande tanken i lagutkastet är att skydda i synnerhet dem som är speciellt sårbara i trafiken. I lagförslaget har man därför strävat efter att iaktta särskilt fotgängare och cyklister.

Bestämmelserna om cykling ska förtydligas. Ett nytt vägmärke föreslås tillåta cykling i vardera riktningen på en enkelriktad gata. I lagen tas också in det nya begreppet cykelgata, på vilken bilister ska lämna fri passage år cyklar och anpassa sin hastighet enligt cykeltrafiken. I framtiden ska fortsättning på cykelbana kunna markeras endast i det fall att fordonstrafiken på den korsande vägen har väjningsplikt.

Skyddsvägarnas synlighet ska förbättras så att de i fortsättningen alltid markeras med både ett vägmärke och en vägmarkering.

Målet är också att få vägtrafikanterna att ta större ansvar för sin trafiksäkerhet. Till exempel bestämmelserna med rekommendationer om användningen av cykelhjälm och reflex ska slopas och användningen av dem ska istället sporras med effektivare medel.

Många ändringsförslag gäller användningen av fordon

Flera av bestämmelserna om användningen av fordon föreslås bli ändrade. Enligt planerna ska det bland annat bli tillåtet att parkera fordon i färdriktningen även på vänstra sidan av vägen. Fordon ska i en korsning få lämna körbanan på det lämpligaste körfältet, om den korsande körbanan har två eller flera körfält.

Det föreslås att de fordonsbestämda hastighetsbegränsningarna på 80-100 km/h för paketbilar och husbilar ska slopas. För medelaxelsläpvagnar som väger under 750 kg har man för avsikt att höja bogseringshastigheten till 100 km/h. Nya snabba traktorer ska enligt utkastet jämställas med lastbilar. Taxiförare, besiktare och traktorförare ska enligt förslaget omfattas av skyldigheten att använda bilbälte.

Bestämmelserna om bildäck avses bli utvidgade för att bättre motsvara de växlande väderförhållandena i Finland. Enligt förslaget ska vinterdäck användas redan från och med november till slutet av mars, om vädret eller föret kräver det.

Bland de föreslagna nya vägmärkena för framförande av fordon finns till exempel minimihastigheten för en väg, väjningsplikt vid korsning av cykelbana, laddningsstation för elbilar och förbud mot användning av dubbdäck på ett vägavsnitt.

Trafiksektorn och unga med i beredningen

Utkastet till regeringsproposition har beretts under ledning av kommunikationsministeriet i samarbete med olika ministerier och myndigheter och dessutom har medborgarorganisationer och föreningar inom trafik- och transportsektorn deltagit i beredningen. Barn och unga säkrades en roll i lagberedningen genom projektet "Ungas röst för trafiksäkerheten".

Kommunikationsministeriet har sänt lagutkastet på remiss och remissförfarandet pågår till och med den 13 april 2017. Remissyttranden kan lämnas på den offentliga förvaltningens webbplats www.lausuntopalvelu.fi.

Lagförslaget stöder regeringens mål om smidigare författningar och avveckling av normer. Reformen är också ett led i regeringens spetsprojekt för att skapa en tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet.

Ytterligare information

Timo Kievari, enhetsdirektör, tfn 0295 342 620

Kimmo Kiiski, trafikråd, tfn 0295 342 304

Mikko Karhunen, överingenjör, tfn 0295 342 014