Sammandrag av remissvar: Mediestöd nödvändigt verktyg för att stödja samhälleligt viktig informationsförmedling och mångfalden i nyhetsmedier

Kommunikationsministeriet begärde 8.2-3.3.2023 utlåtanden om utkastet till statsrådets förordning om statsunderstöd för stödjande av informationsförmedling och nyhetsmedier 2023. Det kom in sammanlagt 29 yttranden.

Genom statsrådets förordning föreslås att det ska beviljas ett behovsprövat statsunderstöd av engångskaraktär för att stödja informationsförmedling och nyhetsmedier. Stödet ska beviljas av Transport- och kommunikationsverket. I den första tilläggsbudgetpropositionen för 2023 har sammanlagt 7 miljoner euro reserverats för understödet.

Syftet med statsunderstödet är att stödja en heltäckande och samhälleligt viktig informationsförmedling samt mångsidigheten och mångfalden i nyhetsverksamheten. Utöver de riksomfattande medierna är målet att säkerställa tillräcklig informationsförmedling på regional och lokal nivå samt att försöka undvika uppkomsten av informationsvakuum.

I utlåtandena ansågs mediestödet behövligt

I största delen av utlåtandena understöddes utkastet till statsrådsförordning och dess mål. Enligt utlåtandena bidrar statsunderstödet till att säkerställa en heltäckande informationsförmedling och demokrati. Enligt många remissvar främjar statsunderstödet också yttrandefriheten.

Många remissaktörer ansåg att stödet för mediebranschen är behövligt på grund av de förändringar som skett i branschens omvärld. I synnerhet lyftes förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen fram, pandemins inverkningar samt den kraftiga prisstegringen på distributionen av papper och tidningar. På grund av de förändrade intäktsmodellerna inom mediebranschen ansågs det vara särskilt viktigt att stödja digitaliseringen av sektorn.

I flera utlåtanden önskades en mer permanent understödsmodell för mediebranschen i stället för ett statsunderstöd av engångsnatur. En del av remissaktörerna önskade en medieunderstödsmodell som skulle kunna tas i bruk snabbt i störningssituationer och under undantagsförhållanden.

I många utlåtanden fästes uppmärksamhet vid jämlikt bemötande av olika medier. Man önskade till exempel att statsunderstödet förutom av tryckta medier också ska kunna sökas av elektroniska medier. I flera utlåtanden betonades särskilt vikten av små tidningsaktörer och lokala medier.

I flera utlåtanden ansågs det också vara bra att statsunderstödet riktas uttryckligen till löner och frilansarvoden.

Respondenterna ansåg att det största problemet med den föreslagna understödsmodellen är den företagsspecifika gräns på 200 000 euro som följer av regleringen enligt EU:s de minimis-förordning. Enligt utlåtandena kommer statsunderstödet enligt denna modell att fördelas ojämnt mellan de olika lokaltidningarna beroende på deras ägarstrukturer. Remissaktörerna ansåg att små tidningsförlag kommer att dra större nytta av modellen än större koncerner.

Vad händer härnäst?

Kommunikationsministeriet fortsätter beredningen av statsrådets förordning som tjänsteuppdrag. Avsikten är att förordningen ska träda i kraft i april 2023.

Ytterligare information

Fanni Thessler, överinspektör, tfn 050 353 5515, fanni.thessler(a)gov.fi

Sara Vänttinen, specialsakkunnig, tfn 050 473 0277, sara.vanttinen(a)gov.fi

Pressmeddelande 8.2.2023: Mediestödet på remiss: Syftet med understödet att stödja samhälleligt viktig informationsförmedling och mångfalden bland nyhetsmedier
Statsrådets projektportal: Statsrådets förordning om statsunderstöd för stödjande av informationsförmedling och nyhetsmedier 2023