Tillgänglighetsdirektivet underlättar ett självständigt liv
Tillgänglighetsdirektivet underlättar ett självständigt liv och delaktighet i samhället för alla människor, i synnerhet personer med en funktionsnedsättning. Direktivet gäller särskilt informations- och kommunikationstekniska produkter och tjänster. Lagstiftningen börjar tillämpas under 2025.
Syftet med direktivet är att främja möjligheterna för alla, också personer med funktionsnedsättning, att självständigt sköta ärenden, i enlighet med FN:s funktionsrättskonvention. Direktivet förenhetligar också tillgänglighetskraven för vissa produkter och tjänster i hela EU. Målet är att produkter och tjänster ska planeras och tillverkas så att personer med funktionsnedsättning kan använda dem i så bred utsträckning som möjligt. Kraven ålägger såväl den offentliga som den privata sektorn när det gäller produkter och tjänster som erbjuds konsumenter.
"Det är viktigt att främja tillgängligheten för att alla ska ha lika möjligheter att delta i samhället. Tillgänglighetsdirektivet gäller digitala produkter och tjänster som kan anses vara så centrala, att det är viktigt att så många som möjligt kan använda dem självständigt. Person med funktionsnedsättning gynnas speciellt av direktivet, men också andra", säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru entusiastiskt.
Lagändringarna påverkar tillgängligheten bland annat när det gäller datorer, smarttelefoner, bankautomater, biljettautomater och digital TV. Lagarna gäller också tillgången till nätbutiker, meddelandetjänster, audiovisuella medietjänster och e-böcker samt till exempel till persontrafikens webbsidor, mobilappar, biljetter och reseinformation i realtid. Informationen om banktjänster för konsumenter måste också fylla tillgänglighetskraven. Definitionen av e-böcker har gjorts mer omfattande under lagberedningens gång.
"Det gläder mig att de digitala tjänsternas tillgänglighet tar ett stort kliv framåt. Det är viktigt att vi alla kan använda digitala tjänster smidigt. Finland är en föregångare i digitaliseringen och vi ska föregå med gott exempel i utvecklingen av tjänster så att alla kan delta i vårt digitaliserade samhälle", säger kommunikationsminister Timo Harakka.
Tillgänglighetsdirektivet gäller också det allmänna nödnumret (112). Senast i slutet av 2025 ska man kunna skriva en nödanmälan i realtid. Idag kan man göra en nödanmälan per telefon eller sms. Från och med den 28 juni 2025 behöver man inte heller längre registrera sig för att kunna skicka en nödanmälan per sms.
Målet är att också den miljö som omger tjänsterna ska vara tillgänglig. Vidare ska det sökas en ändamålsenlig och hållbar lösning för att säkerställa tillgängligheten i den byggda miljön.
Tillgängligheten övervakas
Flera myndigheter deltar i tillsynen över tillgänglighetsdirektivets genomförande. Tillsynen över tillgängligheten i produkter och icke-digitala tjänster sköts av Transport- och kommunikationsverket medan Regionförvaltningsverket i Södra Finland övervakar de digitala tjänsterna. Tillsynen över besvarandet av nödanmälningar sköts av inrikesministeriet.
Genomförandet av tillgänglighetsdirektivet medför ändringar i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, lagen om transportservice och lagen om nödcentralsverksamhet. Därtill stiftas en ny lag om tillgänglighetskrav för produkter.
Regeringen föreslog torsdagen den 19 januari att lagarna som gäller genomförandet av tillgänglighetsdirektivet ska stadfästas. Republikens president har för avsikt att stadfästa lagarna samma dag. Lagarna träder i kraft den 1 februari 2023 och tillämpas huvudsakligen från och med den 28 juni 2025. Lagen om nödcentralsverksamheten träder i kraft den 28 juni 2025.
Det är regeringens avsikt att under våren 2023 utfärda tre förordningar av statsrådet som preciserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster.
Ytterligare information:
Ida Hakanen, jurist, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected]
Roosa Patrakka, överinspektör, kommunikationsministeriet, [email protected]
Annika Parsons, lagstiftningsråd, inrikesministeriet, [email protected],
Emilia Laitala, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, [email protected]
Niina Kilpelä, överarkitekt, miljöministeriet, [email protected]
