Orpos regering har förhandlat om budgeten: Nu styrs Finland in på rätt spår mot en hållbar tillväxt

arbets- och näringsministerietfinansministerietförsvarsministerietinrikesministerietjord- och skogsbruksministerietjustitieministerietkommunikationsministerietmiljöministerietsocial- och hälsovårdsministerietstatsrådets kommunikationsavdelningundervisnings- och kulturministerietutrikesministeriet
Utgivningsdatum 19.9.2023 21.19 | Publicerad på svenska 19.9.2023 kl. 22.38
Pressmeddelande
Sari Essayah, Riikka Purra, Petteri Orpo ja Anna-Maja Henriksson

Statsminister Petteri Orpos regering har vid sina första budgetförhandlingar fattat beslut som ska styra in Finland på rätt spår mot en hållbar tillväxt. Regeringen inleder strukturella reformer för att sätta fart på sysselsättningen och tillväxten, vars positiva inverkan på den offentliga ekonomin kommer att synas under de närmaste åren. Regeringen fattade också beslut om anpassningsåtgärder.

Under budgetförhandlingarna kom regeringen överens om en budgetproposition för 2024 och en plan för de offentliga finanserna för perioden 2024–2027. Regeringen enades också om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2023.

”Finland befinner sig i ett allvarligt läge. Därför skrev vi i regeringsprogrammet in de metoder vi behöver för att vända den offentliga ekonomins riktning, och nu är det dags att sätta igång med det. Vi är tvungna att göra svåra besparingar. Samtidigt ska vi trots allt satsa på framtiden, till exempel på utbildning, på forskning och utveckling och på ren energi”, säger statsminister Petteri Orpo.

Läget för de offentliga finanserna är oroväckande enligt de senaste prognoserna. Regeringen beräknar att anpassningen och produktivitetsåtgärderna i kombination med sysselsättnings- och tillväxtåtgärder stoppar den offentliga skulden ökning i förhållande till BNP. Skuldsättningen hotar välfärdstjänsternas finansieringsbas. Därför följer regeringen genomförandet av reformerna och anpassningsåtgärderna som man enats om i regeringsprogrammet och vidtar vid behov ytterligare åtgärder så att målet att stoppa den växande offentliga skuldkvoten inte blir ouppnåeligt.  Regeringen bedömer läget för de offentliga finanserna och behovet av eventuella vidare åtgärder i samband med halvtidsöverläggningen.

Regeringen ska minska underskottet i de offentliga finanserna i ett utmanande läge. Enligt finansministeriets uppdaterade prognos kommer skatteintäkterna nästa år att bli 1,4 miljarder euro mindre än ministeriet förutspådde i sitt budgetförslag i augusti. Underskottet ökar på grund av de permanenta utgiftsökningar som den föregående regeringen gjorde på kredit. Enligt en uppdaterad beräkning överskrider välfärdsområdenas utgifter vid efterhandsjusteringen 2025 klart den nivå som den föregående regeringen beräknade. Den stigande räntenivån ökar dessutom statens skuldhanteringsutgifter med över 2,5 miljarder euro jämfört med 2022.

Utgifterna växer också på grund av nödvändiga tillägg till försvaret och säkerheten och av regeringens satsningar på forskning och utveckling.

”Utan den här regeringens lösningar hade statsbudgetens utgifter varit nästan en miljard euro större än de är nu och underskottet hade på 2027 års nivå varit 2,5 miljarder euro större. Det kommer inte att komma något bättre läge att fatta de här besluten, som är nödvändiga för Finland och finländarna. Vi måste styra in Finland på ett spår mot en hållbar tillväxt, för att kunna trygga välfärdssamhället och dess tjänster också för kommande generationer”, säger Orpo.

Den ekonomiska tillväxten har varit svag under det gångna året. Enligt prognoserna återhämtar sig tillväxten något nästa år.

Under budgetförhandlingarna fattade regeringen beslut om åtgärder för att underlätta byggbranschens svåra konjunkturläge. Genom sina åtgärder strävar regeringen efter att förhindra mer långvariga störningar i bostadsproduktionen eller på bostadsmarknaden. Regeringen följer hur lågkonjunkturen inom byggbranschen påverkar andra branscher.

Den privata konsumtionen börjar växa nästa år. Hushållens disponibla inkomster växer då inflationen avtar och inkomstnivån stiger. Regeringen stärker hushållens köpkraft genom att lindra beskattningen av arbete. Sänkningen gäller alla inkomstklasser.  Sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien genomförs enligt Sysselsättningsfondens förslag.

Löntagarnas beskattning sjunker med nästan 400 miljoner euro nästa år om man också beaktar sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien. I sina beslut om beskattningen beaktar regeringen också att Finland behöver fler arbetstillfällen där det krävs hög kompetens och mer högutbildad arbetskraft. I enlighet med sin linje överför regeringen tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av arbete till att beskatta konsumtion och skadliga företeelser. Finländarnas köpkraft stöds också genom att bränsleskatten sänks.

Regeringen gör historiska satsningar på forskning och utveckling. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år växer finansieringen med ca 280 miljoner euro jämfört med i år. Regeringen har bland annat fattat beslut om att finansiera en kvantdator.

Regeringen stärker nivån på grundskolornas finansiering permanent med 200 miljoner euro under hela valperioden. År 2024 höjs finansieringen för den grundläggande utbildningen med 50 miljoner euro.

Regeringen satsar på den inre säkerheten. Till exempel höjs antalet poliser med sikte på 8 000 nya poliser, i enlighet med regeringsprogrammet. Regeringen gör satsningar för att bekämpa ungdoms- och gängkriminaliteten. Räddningsutbildningen stärks.

Regeringen påskyndar omställningen till ren energi med 160 miljoner euro. Medel ut EU:s återhämtningsfacilitet riktas i synnerhet till att underlätta tillståndsförfarandet i syfte att uppmuntra investeringar i ren energi.

Regeringen stöder biodiversiteten och motverkar förlusten av biologisk mångfald genom att fortsätta och vidareutveckla programmen METSO, HELMI och NOUSU. Skärgårdshavets tillstånd förbättras.

I regeringsprogrammet enades regeringen om ett investeringspaket på 4 miljarder euro till stöd för tillväxten. Som en del av investeringspaketet förbättrar regeringen finländarnas hälsa och välbefinnande. Regeringen avvecklar vårdköerna genom att förbättra FPA-ersättningarna för privat vård. För att förbättra FPA-ersättningarna reserveras 355 miljoner euro under valperioden. I sin helhet uppgår utvecklingen av FPA-ersättningarna till ca 500 miljoner euro.  FPA-ersättningarna stiget bland annat för besök hos allmänläkare och specialistläkare, för psykoterapi och för grundläggande undersökning hos tandläkare.

Regeringen har också enats om att gå raskt vidare med investeringarna i transportsektorn inom ramen för infrastrukturpaketet. Flera transportprojekt inleds och i synnerhet projekten i anslutning till stambanan kommer igång. Även planeringen av nya projekt inleds. Det vidtas åtgärder för att stärka Östra Finlands livskraft. Regeringen gör stora satsningar på att åtgärda det eftersatta underhållet av vägnätet.

Vid budgetförhandlingarna beslutade regeringen att trygga anslagen till jordbruket och försörjningsberedskapen.

I sitt regeringsprogram och i sitt meddelande har regeringen gått in för att främja likabehandling, icke-diskriminering och jämställdhet. Utöver finansieringen för de mål som ingår i regeringsprogrammet anvisar regeringen 6 miljoner euro till främjandet av likabehandling, icke-diskriminering och jämställdhet under åren 2024–2027.

Budgetförhandlingarnas centrala beslut förklaras mer ingående här.

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 16001, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514
Laura Ollila, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 130
Marjo Loponen, jord- och skogsbruksministerns specialmedarbetare, tfn 050 308 5411