Utredning: Prissättningsmodellerna för vägentreprenader bör förnyas

Orsakerna till att kostnadsberäkningarna för stora vägprojekt har överskridits har bland annat varit högkonjunktur i schaktbranschen, statens kortsiktiga budgetförfarande, Vägförvaltningens alltför allmänt formulerade projektplaner och alltför stora entreprenadhelheter.

En utredning som kommunikationsministeriet låtit göra rekommenderar att man bättre får kostnadsberäkningarna att hålla genom att utveckla Vägförvaltningens verksamhetsmodeller. Under Vägförvaltningens ledning ska man grunda en investeringsenhet, till vilken man koncentrerar beredningen och genomförandet av stora vägprojekt.

Utredningen om överskridningar i kostnadskalkylerna för trafikleder gjordes av ordföranden för Finlands Byggnadsingenjörers Förbund, Jorma Haapamäki. Rapporten överlämnades till trafikminister Anu Vehviläinen den 21 november.

För banprojekten har man bättre lyckats förutse kostnaderna än för vägprojekten. En orsak till det är bland annat Banförvaltningscentralens förfarande att spjälka upp stora entreprenader i mindre delar. Enligt utredningen har den entreprenadmodell Vägförvaltningen använder, där entreprenören svarar för både planering och genomförande, varit fel val under högkonjunkturen och i synnerhet i tät stadsstruktur. Kostnadskalkylen har inte heller överskridits för mindre vägprojekt och för städernas gatuarbeten.

Konjunktur- och konkurrenssituationen har för sin del lett till kostnadsöverskridningar för stora vägentreprenader. Priserna på vissa material har stigit kraftigt. Under åren 2006-2007 har man begärt anbud på flera stora entreprenader samtidigt, vilket har tärt på branschens resurser för planering. Dessutom syns de gångna årens svaga lönsamhet i branschen på så sätt att entreprenörerna prissätter riskerna fullt ut i sina anbud.

I utredningen konstateras också att statens kortsiktiga budgetering har försvårat genomförandet av trafikledsprojekt som räcker länge.

Inom Vägförvaltningen har beredningen och genomförandet av projekten varit splittrade. Kostnadsberäkningarna har varit alltför allmänna till sin natur och de har inte heller uppdaterats tillräckligt ofta efter det de blivit färdiga. Planeringsresurserna för projekten har varit alltför små.

Kostnadskontrollen inom Vägförvaltningen tas till granskning

Enligt utredningsmannen bör man inom Vägförvaltningen förstärka kostnadsstyrningen av projekten. Det behövs gemensamma anvisningar om kostnadskontroll. För att fördjupa kostnadskunnandet bör Vägförvaltningen dessutom samarbeta med Banförvaltningscentralen.

Man bör flexiblare än för närvarande kunna välja modell för hur anskaffningen sköts, helt enligt marknadssituationen. För att konkurrensen ska säkras bör Vägförvaltningens entreprenader vid behov delas upp i mindre projekt.

Statens trafikledsmyndigheter bör i synnerhet satsa på att föregripa konjunkturerna. För det behövs en insats från hela schaktbranschen.

Basväghållningen och utvecklingsprojekt för trafiklederna bör i trafikpolitiken granskas skilt. De bör ha sin egen budgetram. Det ökar effektiviteten i trafikledsproduktionen. Det behövs enhetliga föreskrifter för prissättningen av de projekt som anvisas budgetanslag.

En långsiktig trafikledspolitik underlättar en bättre kontroll av kostnaderna. Så är också avsikten med regeringens trafikpolitiska redogörelse, som är under beredning, att styra beslutsfattandet för en tidsperiod av 10-15 år.

Under den senaste tiden har det förekommit många överskridningar av kostnadsberäkningarna för vägprojekt. Till exempel avtalsfullmakterna för de projekt som godkändes i 2007 års budget överskreds med totalt omkring 170 miljoner euro.



Ytterligare information:
överdirektör Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482, 050 552 7260
utredningsman Jorma Haapamäki, tfn 040 7236 191



Arvio väylähankkeiden kustannusarvioiden ylityksistä ja ehdotukset toimenpiteiksi (Uppskattning av överskridningar i kostnadsberäkningen av trafikledsprojekt och förslag till åtgärder). Kommunikationsministeriets publikationer 69/2007. www.mintc.fi/publikationer.