Regeringen föreslår lagstiftning som ska komplettera Gigabitinfrastrukturförordningen

Regeringen lämnade ett lagförslag som ska kompletterar EU:s så kallade Gigabitinfrastrukturförordning till riksdagen den 21 augusti 2025. Gigabitinfrastrukturförordningens syfte är att påskynda byggandet av nät med mycket hög kapacitet. Europeiska unionen har som gemensamt mål att alla europeiska hushåll ska ha förbindelser på en gigabit före 2030.

I regeringspropositionen föreslås det att det stiftas en ny lag genom vilken EU:s förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för ibruktagande av elektroniska kommunikationsnät på gigabitnivå ska kompletteras och preciseras, och sambyggnadslagen upphävas.

Gigabitinfrastrukturförordningen innehåller metoder som underlättar delning och gemensam utbyggnad, såsom inrättande av centrala informationspunkter och ändringar i tillståndsprocessen. I Gigabitinfrastrukturförordningen förutsätts det att tillstånd och rättigheter att installera nätinfrastruktur i fortsättningen ska kunna sökas centraliserat i elektronisk form.

Tillståndsförfarandet görs smidigare genom centraliserade informationspunkter och ett förfarande med tyst godkännande

De direkt tillämpliga skyldigheterna i Gigabitinfrastrukturförordningen gäller till exempel tillståndsförfarandet som ska bli smidigare och elektrifieras. I Finland ska det inrättas en centraliserad informationspunkt via vilken man till exempel elektroniskt kan ansöka om tillstånd och ledningsrätter för att bygga fysisk nätinfrastruktur.

I enlighet med Gigabitinfrastrukturförordningen införs ett förfarande med tyst godkännande som syftar till att göra tillståndsförfarandet smidigare. Om myndigheten inte avgör tillståndsansökan inom en tidsfrist på fyra månader, anses tillståndet ha beviljats.

Landsbygdens och den kritiska infrastrukturens behov ska beaktas nationellt

I regeringens proposition föreslås det att ett nationellt handlingsutrymme utnyttjas i fråga om flera punkter. Handlingsutrymmet ska användas till exempel för att beakta landsbygdens och mindre kommuners behov, projekt som gäller kritisk infrastruktur och vissa förenklade tillståndsförfaranden.

I den nya lagen utvidgas delningsskyldigheten till att gälla privata affärsbyggnader på landsbygden och skyldigheten till gemensam utbyggnad att också gälla andra än offentligt finansierade projekt. Kommuner med färre än 3 500 invånare ska beviljas en övergångsperiod på 12 månader för att göra minimiuppgifter tillgängliga via den centrala informationspunkten.

Dessutom förlängs tidsfristen för förhandsuppgifter till den centrala informationspunkten och tillståndsförfarandet tillämpas inte på reparations- och underhållsarbeten av föga betydelse.

Skyldigheterna att bygga inomhusnät i en fastighet ska inte tillämpas på småhus, fritidsbostäder eller sådana byggnader där det med beaktande av byggnadens användningsändamål och kostnaderna är uppenbart oskäligt att dra in fiber. Alla skyldigheter enligt förordningen ska inte tillämpas i fråga om den nationella kritiska infrastrukturen. Exempel på kritisk infrastruktur är de viktigaste näten som behövs för produktion av för försörjningsberedskapen viktig hälso- och sjukvård och den fysiska infrastruktur som hör till dem.

Transport- och kommunikationsverket Traficom ska övervaka att skyldigheterna enligt Gigabitinfrastrukturförordningen fullgörs och vara tvistlösningsorgan.

Vad händer nu?

Riksdagsbehandlingen av lagförslaget inleds med en remissdebatt i plenum. Därefter börjar utskottsbehandlingen av lagförslaget. När utskottets betänkande är färdigt fortsätter behandlingen i plenum.

Den nya lagen avses träda i kraft i november 2025, då också förpliktelserna i förordningen i huvudsak börjar tillämpas.

Mer information:

Sofia Lindbäck, specialsakkunnig, tfn 0295 342 165, [email protected]

Sami Makkonen, specialsakkunnig, tfn 0295 342 019, [email protected]