Kommunikationsministerns mål är att frekvenserna utnyttjas effektivare
Kommunikationsminister Suvi Lindén efterlyser ett flexiblare och effektivare bruk av frekvenserna. Enligt henne är det inte till dagens melodi att muta in frekvenserna i 15 år för en aktör och ett användningsändamål.
En betydande möjlighet till effektivitet ser Lindén i en eftermarknad av frekvenser, som skulle tillåtas i samband med utauktionering av koncessioner. Avsikten är att auktion ska prövas i Finland på ett frekvensområde för första gången i slutet av detta år.
Lindén talade om ämnet vid kommunikationsministeriets seminarium Viestintäfoorumi den 21 januari i Helsingfors.
Enligt Lindén är också principerna för obundenhet till teknik och tjänster nya. Dem strävar man att tillämpa så mycket som möjligt på de frekvenser som auktioneras ut. Då binds en frekvens inte endast för ett bruk. Ett effektivt bruk av frekvenserna kunde styras också med frekvensavgifterna.
Lindén har fäst uppmärksamhet vid att de frekvensavgifter som olika aktörer betalar i dag är oproportionerliga. Till exempel har ungefär lika stora mängder frekvenser anvisats för mobil kommunikation och för televisionsverksamhet, men de summor telebolagen betalar till Kommunikationsverket för sina frekvenser är mångdubbla jämfört med vad televisionsbolagen betalar.
- Det här oproportionerliga förhållandet kan inte motiveras med några förnuftsskäl, kritiserade Lindén.
- Jag har bett delegationen för frekvensförvaltningen att lägga fram ett förslag till hur sättet att bestämma frekvensavgifterna kunde förändras så att det blir mer rättvist än för närvarande.
Auktion också på
televisionens programkoncessioner?
Också politiken beträffande televisionens programkoncessioner behöver enligt kommunikationsminister Lindén ruskas om. I dag är televisionsverksamheten fortsättningsvis starkt bunden till den markbundna distributionen, som styrs med koncessioner. Det är svårt att komma in i branschen och också att anpassa sig till marknadens svängningar och variationerna i efterfrågan.
- Koncessionspolitiken behöver framför allt flexibilitet. Man bör främja konkurrensen och göra det lättare att komma in i branschen, betonar Lindén.
Vid kommunikationsministeriet görs som bäst en utredning av hur auktioner lämpar sig också vid beviljande av programkoncessioner. Utredningen innebär ännu inte att koncessioner skulle auktioneras ut till exempel år 2016, men inte heller det alternativet bör uteslutas, påpekar kommunikationsministern.
I synnerhet styrning av betaltelevision och kommersiella radiokanaler med strikt innehållsbundna koncessioner har visat sig vara svår. Aktörerna och uppenbarligen också tittarna hoppas på flexibilitet i innehållspolitiken och en möjlighet att svara på förändringarna i efterfrågan utan statsrådets beslut.
- Man kunde i praktiken pröva en flexiblare koncessionspolitik i större skala i samband med koncessionsrundan för radiokanaler år 2011, bedömde Lindén.
Saken har också en annan sida. En obehärskad kommersialisering av koncessionspolitiken kan leda till att verksamhetsförutsättningarna för den inhemska produktionen försvagas, att mängden internationell underhållning ökar betydligt och att programmen koncentreras i allt starkare händer.
- Av den här orsaken bör vi åtminstone ännu under nästa årtionde se till att det fritt tillgängliga programutbudet är tillräckligt brett och erbjuda förutsättningar också för ett utbud av program som saknar kommersiellt intresse.
Ytterligare information
specialmedarbetare Aleksi Randell, tfn (09) 160 28324, 0400 500 822