I huvudsak positiva konsekvenser av totalreformen av vägtrafiklagen

Kommunikationsministeriet publicerade den 10 april 2026 en efterhandsutvärderingrapport i fråga om vägtrafiklagen. Enligt efterhandsutvärderingen har totalreformen av vägtrafiklagen i huvudsak haft positiva effekter. Ministeriet inleder samtidigt ett projekt för bedömning av behoven att ändra vägtrafiklagen.

Totalreformen av vägtrafiklagen är en av de mest betydande lagändringar som kommunikationsministeriets förvaltningsområde berett under de senaste åren. Den nya lagen trädde i kraft i juni 2020. I den efterhandsutvärderingsrapport som nu utarbetats utreddes hur målen och de förväntade effekterna av den nya vägtrafiklagen har uppnåtts. Vägtrafiklagskonsekvenserna bedömdes särskilt i fråga om smidigheten och säkerheten i trafiken. Ramboll Finland Ab har utarbetat efterhandsutvärderingen.

På basis av efterhandsutvärderingen konstaterades att reformen av vägtrafiklagen i huvudsak har haft positiva effekter. Reformen bedöms avsevärt ha förenklat och förtydligat trafikregleringen. Trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken har utvecklats i en positiv riktning sedan vägtrafiklagen trädde i kraft. När det gäller statistiska ändringar är det dock omöjligt att uppskatta hur stor del av utvecklingen som beror på ändringarna i vägtrafiklagen, eftersom utvecklingen också har påverkats av flera andra samtidiga fenomen och utvecklingsförlopp.

Intressegrupperna ansåg att de mest lyckade ändringarna i vägtrafiklagen var att man inte behöver begära utlåtanden av polisen när trafikanordningar installeras och att cyklar ska ha rött bakljus bland annat i mörker eller skymning. Att färgen på spärrlinjer ändrats från gult till vitt och att cykelbanor numera i princip är enkelriktade ansågs av intressegrupperna som de minst lyckade ändringarna.

Syftet med den reviderade vägtrafiklagen är att lagstiftningen ska vara tydlig

Den reviderade vägtrafiklagstiftningen trädde i kraft den 1 juni 2020. Syftet med reformen var att öka smidigheten och säkerheten i trafiken och att skapa förutsättningar för digitalisade transporter och för säker automatisering. I reformen samlades tidigare uppdelad reglering till en enda helhet och målet var att förbättra lagstiftningens tydlighet, konsekvens och tillämpbarhet.

Regleringen av vägtrafiken har en viktig roll med tanke på hela samhällets funktionsförmåga. Vägtrafiklagen omfattar bland annat trafikregler, regler om trafikledning, regler om användning av fordon på väg samt regler om trafikförseelser och påföljder för trafikförseelser. Vid lagberedningen strävade man efter att skapa så enkla och lättbegripliga bestämmelser som möjligt. Målet var att vägtrafikanternas beteende ska vara så konsekvent och förutsägbart som möjligt.

Vad händer nu?

Kommunikationsministeriet inleder den 10 april 2026 ett projekt där behovet av att ändra vägtrafiklagen bedöms tillsammans med intressegrupperna. En bedömningspromemoria om ändringsbehoven utarbetas under 2026 och i promemorian utnyttjas de iakttagelser som gjorts vid efterhandsutvärderingen.

Mer information:

Juuso Suomento, specialsakkunnig, tfn 0295 342 071, [email protected]