Helhetsbild av kommunikationsnäten klar: Högklassiga förbindelser som grund för säkerhet och tillväxt

Trygga och funktionssäkra kommunikationsnät utgör grunden för samhällets funktion, försörjningsberedskapen, investeringar och dataekonomins tillväxt. Kommunikationsnätens funktion påverkar medborgarnas vardag, företagens verksamhetsförutsättningar och myndigheternas förmåga att sköta sina uppgifter också i störningssituationer.

Säkerhets- och tillväxtmål kan inte skiljas åt. Kommunikationsnätsinfrastrukturen utgör samtidigt grunden för samhällets säkerhet och funktionsförmåga samt är en tillväxtplattform för den digitala ekonomin.

Detta konstateras i en den 17 juni 2026 publicerad rapport om första fasen av projektet för säkerhet och ny ekonomisk tillväxt genom dataförbindelser TUUTTI. I den ges en övergripande lägesbild av kommunikationsnäten, marknaden och tjänster. På basis av den övergripande lägesbilden presenterar rapporten utvecklingstrender och utsikter inför sådana centrala beslutstidpunkter som har en långsiktig inverkan på investeringar i kommunikationsnät, säkerheten och utvecklingsbanan. 

De val som gäller kommunikationsnät påverkar långt in i framtiden och därför behövs förutseende beredning och en kontinuerlig uppföljning av verksamhetsmiljön. Bedömningarna i projektrapporten kan utnyttjas till exempel i EU-påverkansarbetet och i lagberedningen.

Minister Ranne: En unik helhetsbild av kommunikationsnäten

– Även på det internationella planet är det fråga om ett betydande projekt, eftersom det inte har utarbetats någon motsvarande rapport i andra EU-länder. TUUTTI-rapporten ger en täckande helhetsbild av nuläget i fråga om kommunikationsnäten i Finland. Med hjälp av denna information kan man i Finland utveckla näten så att de digitala tjänsterna i vardagen fungerar bättre och säkerheten i samhället stärks, konstaterar kommunikationsminister Lulu Ranne.

De viktigaste iakttagelserna lyfter fram resiliens, interoperabilitet, beroendeförhållanden och en beredning i rätt tid

Finlands kommunikationsnätsinfrastruktur består av fasta nät, mobilnät och satellitförbindelser som kompletterar varandra. Det avgörande ur användarens synvinkel är förbindelsens tillförlitlighet, tjänstens kvalitet, ett skäligt pris och fungerande alternativ i störningssituationer.

Kommunikationsnäten och kommunikationsnätsbaserade tjänster kännetecknas av dubbla användningsområden och de kan samtidigt tillgodose både civila behov och säkerhetsbehov.

Finland har i många avseenden starka utgångspunkter. Finland har ett omfattande kommunikationsnät och en omfattande kompetens. Det finns dock utvecklingsbehov i fråga om den regionala tillgången till förbindelser, ett mer omfattande ibruktagande av nya tjänster och en tillräcklig kompetens.

I rapporten TUUTTI lyfts följande centrala iakttagelser fram:

1. Resiliens, det vill säga förmåga att tåla störningar och återhämta sig, är ett villkor för tillväxt. Tillförlitliga förbindelser samt funktionssäkra och konkurrensutsatta digitala tjänster stöder investeringar, produktiviteten och kontinuiteten i kritiska tjänster.
2. Beroendeförhållanden är allt oftare kedjor, inte enskilda delar. Nät, energi, moln- och beräkningstjänster, leveranskedjor, leverantörer och kompetens påverkar varandra.
3. Effekterna av investeringar uppstår först när förbindelser, data, kalkyler och gränssnitt bildar en interoperabel helhet som har ett tydligt användningsändamål och som producerar värde för slutanvändaren eller kunden.
4. Säkerhets- och tillväxtmål kan inte skiljas åt. I samma lösningar måste beredskap, kostnader och genomförbarhet samordnas. Funktionssäkra och högklassiga kommunikationsförbindelser är en väsentlig del av utvecklingen av den övergripande säkerheten och konkurrenskraften. Konsumenterna, företagen och myndigheterna är i allt högre grad beroende av dessa i en digitaliserad värld.
5. Digital och teknisk suveränitet styr hanteringen av kritiska beroendeförhållanden. Med detta avses att besluts- och funktionsförmågan bevaras genom hantering av kritiska digitala beroendeförhållanden och genom säkerställande av att lösningarna är interoperabla och utbytbara. Det är inte fråga om självförsörjning i allt utan om att man ska identifiera kritiska beroenden, minska låsningsrisken och säkerställa alternativ när konsekvenserna för säkerheten eller tillväxten är som störst.
6. En beredning i rätt tid framhävs. En del beslut kan inverka långt in i framtiden och beredningen av dem förutsätter framförhållning i en snabbt föränderlig omvärld. Beredningen i rätt tid är viktig bland annat för att investeringar ska vara förutsägbara och för att nya lösningar ska kunna tas i bruk.

Marknadsmässighet och öppen konkurrens föreslås som grund för den fortsatta beredningen

I TUUTTI-rapporten föreslås att utgångspunkten för den fortsatta beredningen ska vara att kommunikationsnätsinfrastrukturen i första hand utvecklas utifrån marknadsbaserade investeringar och öppen konkurrens. Myndigheternas roll ska vara att säkerställa en förutsägbar verksamhetsmiljö och de ramvillkor som behövs med tanke på säkerheten, beredskapen och fungerande marknadsförutsättningar.

I rapporten föreslås att man i det fortsatta arbetet ska prioritera hanteringen av beredskap och kritiska beroendeförhållanden, den gemensamma utvecklingen av nät, data och kalkyler, förutsägbarheten av investeringar och förutsättningarna för genomförande av investeringar samt stärkandet av kompetensen och verkställandekapaciteten.

Rapporten identifierar också fyra åtgärdshelheter på kort sikt. Dessa är en översyn av basservicen inom kommunikation och sistahandsskyddsnätet, beredning av de koncessionshelheter för mobilnät som upphör 2029 och 2033, en lägesbild av byggandet av fasta kommunikationsnät samt stärkande av den nationella EU-påverkan och standardiseringspåverkan i syfte att trygga kommunikationsnätens interoperabilitet i den tekniska omvälvningen.

Vad händer nu?

De åtgärder på kort sikt som identifierats i rapporten framskrider under hösten 2026 som en del av den pågående beredningen och separata projekt inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Samtidigt bedöms det vilka iakttagelser och behov från den första fasen av arbetet som lyfts fram i den fortsatta beredningen.

Mer information

Kristiina Lappalainen, ledande sakkunnig, tfn 0295 342 004, [email protected]