En rapport om mediestödets effekter har publicerats

Den 3 augusti 2022 publicerade kommunikationsministeriet en rapport om olika former av mediestöd och deras sannolika effekter. I rapporten bedöms nuläget och ges rekommendationer för hur mediestöden kunde vidareutvecklas. Rapporten har utförts av Forefront Oy på uppdrag av ministeriet.

Rapporten baserar sig på ett förslag om olika former av mediestöd från en arbetsgrupp för mediestöd, som leddes av kommunikationsministeriet 2020-2021. Mediestödformerna i förslaget omfattar redaktionellt produktionsstöd, utvecklingsstöd och stöd för icke-kommersiella medier. I rapporten bedöms dessutom möjligheterna till ett större momsstöd som en del av stödmodellerna.

För närvarande används inte direkta mediestöd i Finland. Stödmodellerna omfattar en reducerad mervärdesskattesats för tidningar och digitala tidskrifter, en omfattande offentlig tjänst som finansieras av rundradioskatten och ett småskaligt stöd för minoritetstidningar.

I rapporten konstateras att alla de indirekta stöden i Norden, som till exempel reducerad mervärdesskattesats och rundradioverksamhet, är större till volymen än de direkta stöden. Trots direkta stöd har omsättningen och sysselsättningen inom mediesektorn minskat under 2000-talet på grund av sektorns strukturomvandlingar. Stöden kan inte hindra de strukturella förändringarna men de kan underlätta till exempel små medieaktörers livskraft.

I rapporten rekommenderas att man granskar behovet av mediestöd på andra grunder än näringspolitiska. Möjliga stöd bör granskas som en del av en större språk- och kulturpolitisk helhet där informationsförmedlingens kvalitet, omfattning och mångfald tas i beaktande. Speciellt i fråga om det instabila internationella läget bör även informationsförmedlingens försörjningsberedskap och övergripande säkerhet tas i beaktande.

I rapporten rekommenderas också att målen för mediestöden ska definieras tydligare utifrån de önskade effekterna. När stödprogram utarbetas bör man besluta om man genom stödet vill främja till exempel informationsförmedlingens volym och kvalitet, lönsamheten hos mediebranschen eller sysselsättningen av journalister. Dessutom rekommenderas att grunderna för stödet och stödbeloppet bedöms noggrannare med tanke på stödets mål.

Enligt rapporten resulterar en beräkningsmodell baserad på nivån för mediestödet i andra nordiska länder i förhållande till Finlands BNP i ett stödbelopp på 30-35 miljoner euro.

Vad händer härnäst?

Inget beslut om införande av mediestödet har fattats och det har inte riktats någon finansiering i stadsbudgeten till stödet. Ministeriet kommer att ta del av rapporten och använda den som grund för eventuell fortsatt beredning, om finansiering för mediestödet anvisas i framtiden.

Mer information:

Sirpa Sillstén, specialsakkunnig, tfn 050 469 8344, sirpa.sillsten(a)gov.fi

Sini Wirén, enhetsdirektör, tfn 040 507 0916, sini.wiren(a)gov.fi