Fortsatt mandat för arbetsgruppen för det digitala språnget

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 9.6.2020 13.50 | Publicerad på svenska 11.6.2020 kl. 15.41
Pressmeddelande
Ung kvinna som använder mobiltelefon (Bild: Shutterstock)
Ung kvinna som använder mobiltelefon (Bild: Shutterstock)

Kommunikationsministeriet har förlängt mandatet för den arbetsgrupp som har dryftat etableringen av det digitala språng som tagits under coronakrisen fram till den 30 september 2020. Under det fortsatta mandatet har arbetsgruppen till uppgift att färdigställa rapporten och utarbeta en åtgärdsplan för digitaliseringsprojekt som genomförs som återuppbyggnad efter krisen.

I början av maj tillsatte kommunikationsministeriet arbetsgruppen Digitala metoder för återuppbyggnad efter krisen för tiden 4.5-31.5.2020. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma effekterna av digitaliseringsutvecklingen under det undantagstillstånd som coronaviruset orsakat och att utarbeta förslag för att påskynda återhämtningen från undantagsförhållandena.

Arbetsgruppens halvtidsrapport har sänts på remiss. Remisstiden går ut den 22 juni 2020. Den förlängda mandatperioden löper från den 1 juni till den 30 september 2020 och under denna tid ska arbetsgruppen färdigställa rapporten och den färdplan som ingår i den bl.a. med hjälp av remissresponsen från halvtidsrapporten.

Kommunikationsminister Timo Harakka konstaterar utifrån halvtidsrapporten, som publicerades den 3 juni 2020, att undantagssituationen har ökat medborgarnas medvetenhet och förändrat attityderna till digitala sätt att arbeta och uträtta ärenden, digitala verktyg och tjänster.

- Under det fortsatta mandatet är det skäl att arbetsgruppen i sitt arbete också svarar mot regeringsprogrammets mål att främja digitaliseringen. En naturlig fortsättning är att kartlägga sådana digitaliseringsåtgärder som främjar Finlands snabba återhämtning från coronakrisen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

-Det utvidgade perspektivet förverkligar direkt regeringsprogrammet, där det uttryckligen förutsätts att lagstiftningen och förvaltningen utvecklas så att de blir ännu gynsammare för digitaliseringen, konstaterar minister Harakka.

Tröskeln för medborgarna att föra över sin konsumtion till webben och använda digitala tjänster har sänkts, men det finns skillnader i användningen

På grund av det undantagstillstånd som coronaviruset orsakat har det i samhället snabbt tagits i bruk digitala arbetssätt som fått vardagen att fortlöpa och med vilka man ersatt fysiskt umgänge mellan människor. För företagen har digitaliseringen inneburit en möjlighet att minska de ekonomiska förluster som krisen orsakat. Arbetsgruppens halvtidsrapport innehåller en bedömning av de långsiktiga utvecklingsförloppen för dessa digitala arbetssätt.

Enligt halvtidsrapporten är kommunikationsnätens tillstånd och tillgången till kommunikationstjänster på en god nivå i Finland och de skapar en god grund för digitaliseringen. Finländarna använder i stor utsträckning elektroniska kommunikationsmedel och har relativt goda digitala basfärdigheter. Vi använder också många digitala tjänster och antalet har fortsatt att öka under coronaviruskrisen.

Under krisen har detta framträtt som en smidig övergång till både distansarbete och distansstudier samt till exempel som ett omfattande utbud av offentliga digitala tjänster och ett intensifierat distansstöd. Även näringslivet och organisationerna samt kultur- och rekreationsaktörerna flyttade snabbt sina tjänster till webben.

Parallellt med det allmänna goda läget framgår det dock av rapporten att det finns betydande skillnader i medborgarnas digitala färdigheter samt i terminalutrustningens och tjänsternas användbarhet.

Sex åtgärdshelheter

I sin rapport räknar arbetsgruppen upp sex åtgärdshelheter och närmare 40 åtgärder. Förslagen går ut på att de grundläggande förutsättningarna för digitaliseringen, såsom tillgång till och interoperabilitet mellan fungerande kommunikationsförbindelser och central teknik, ska säkerställas och företagens digitala färdigheter samt medborgarnas digitala kompetens och digitala rättigheter stärkas.

Enligt rapporten förutsätter en omfattande användning av digitala tjänster att tillgången till och tillgängligheten i fråga om tjänsterna ska främjas. Därför behövs det också ytterligare åtgärder för att öka innovativiteten och mångsidigheten i den offentliga och privata sektorns service.

Dessutom föreslår arbetsgruppen att lagstiftningen ska vidareutvecklas för att bli mer digitaliserings- och innovationspositiv samt eventuella ekonomiska incitament.

Enligt halvtidsrapporten har krisen hittills också visat att det fortfarande återstår arbete i fråga om utnyttjande av information. I Finland bör tillgången till aktuell, interoperabel och maskinläsbar information förbättras. På så sätt kommer utvecklingen och ibruktagandet av artificiell intelligens och nya affärsmodeller att främjas.

Arbetsgruppens arbete baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, vars ena mål är att göra Finland till en föregångare inom digitalisering, teknologisk utveckling, innovativ upphandling och försökskultur. En av åtgärderna i programmet går bland annat ut på att utveckla författningsmiljön och förvaltningen så att de möjliggör digitalisering och hållbar utveckling.

Kommunikationsministeriets överdirektör Laura Vilkkonen är ordförande för arbetsgruppen och den har medlemmar från ministerierna, forskningsinstitut och intresseorganisationer.

Vad händer härnäst?

Arbetsgruppen Digitala metoder för återuppbyggnad efter krisen fortsätter sitt arbete under tiden 1.6-30.9.2020.

Arbetsgruppens halvtidsrapport är på remiss och remisstiden för rapporten löper ut den 22 juni 2020.

Begäran om utlåtande har publicerats på www.utlåtande.fi. Alla intresserade organisationer och enskilda personer är välkomna att uttala sig.

Mer information:

Matti Sadeniemi, specialmedarbetare, tfn 040 586 7234

Laura Vilkkonen, överdirektör, avdelningschef, tfn 040 500 0817