Bedömning av reformen av beskattningen och finansieringen av trafiken klar

Kommunikationsministeriets och finansministeriets gemensamma, som tjänstemannainlägg utarbetade rapport om nuläget och reformen av beskattningen och finansieringen av trafiken är klar. Rapporten är första delen av det projekt för en totalreform av beskattningen och finansieringen av trafiken som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. 

Ministerierna har bedömt nuläget för och reformen av beskattningen och finansieringen av trafiken utifrån fyra politikmål:

• stödjande av Finlands konkurrenskraft
• omsorg om medborgarnas köpkraft
• uppnående av de nationella utsläppsminskningsmålen och EU:s utsläppsminskningsmål på ett kostnadseffektivt sätt samt
• stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna.

Det kunskapsunderlag och de bedömningar som sammanställts i rapporten utgör underlag för beredningen av projektets andra fas. Kunskapsunderlaget består av statistikuppgifter, resultaten av politiska utredningar och undersökningar samt scenariokalkyler som baserar sig på expertbedömningar. Bedömningarna som presenteras är tjänstemannainlägg om möjligheterna och prioriteringen kring främjandet av de uppställda politikmålen.

Bedömningarna omfattar också osäkerhetsfaktorer. Förändringarna i synnerhet i den säkerhetspolitiska miljön, EU-politiken och ekonomin kan vara snabba och avvika avsevärt från de utgångspunkter som bedömningarna gjorts utifrån.

Säkerställandet av de offentliga finansernas hållbarhet blir största utmaningen

Trafik- och transportsektorn spelar en betydande roll när det gäller hållbarhetsutmaningen de offentliga finanserna står inför. Skatteinkomsterna från trafiken minskar snabbt. Samtidigt råder ett utgiftstryck när det gäller att förhindra urholkningen av och utveckla trafik- och transportinfra-strukturerna samt när det gäller upphandlingen av transporttjänster och täckningen av stöd inom trafiken.

Enligt den preliminära sektorgranskning som gjorts inom projektet motsvarar de skatte- och avgiftsintäkter som drivits in från trafiken endast delvis de offentliga utgifter, skattelättnader och skadeverkningskostnader som hänför sig till sektorn. Å andra sidan ökar utsläppshandeln statens inkomster i framtiden, och växthusgasutsläppen och trafikolyckorna minskar. Trafik- och transportsektorns samhällsekonomiska kostnadsmotsvarighet och dess utveckling bör i vilket fall som helst ges en exakt bild inför fortsatta granskningar och beslut.

I rapporten föreslås det att det i den andra fasen av arbetet görs en trafikslagsmässig och för hela trafiksektorn noggrannare bedömning av kostnadsmotsvarigheten mellan de nuvarande skatte- och avgiftsintäkterna samt de offentliga utgifterna och skadeverkningskostnaderna. 

Därefter är det möjligt att närmare definiera trafik- och transportsektorns roll när det gäller att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet samt att välja effektiva metoder för att revidera beskattningen och finansieringen av trafiken. I det fortsatta arbetet kunde man fastställa en tidslinje för en stegvis reform av beskattningen och finansieringen av trafiken. Översynen kommer i första hand att gälla inrikes väg- och järnvägstrafik.

Finlands logistiska förhållanden är en ekonomisk belastning

Finlands ekonomiska system är på grund av produktionsstrukturen, de splittrade lägena och de internationella avstånden relativt transportintensivt vilket belastar konkurrenskraften.

Stödjandet av Finlands konkurrenskraft och säkerställandet av interoperabiliteten för internationella transporter i förhållande till konkurrentländerna förutsätter att drivkraftsomställningen främjas inom alla transportslag. Dessutom måste man se till att de befintliga trafik- och transportinfrastrukturerna är i skick. Det finns dock inga betydande möjligheter att minska det totala beloppet av skatter och avgifter som hänför sig till transporter inom väg- och järnvägstrafiken.

Ett hållbart främjande av drivkraftomställningen kan på lång sikt erbjuda lägre transportkostnader och för medborgarna förmånligare färdsätt. Enligt scenariogranskningen kan kostnaderna för privatbilismen till och med sjunka på totalnivån i det skede då elektrifieringen har framskridit betydligt, såvida bilpriserna sjunker och priset på elenergi hålls på en skälig nivå och det på marknaden kommer ut tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftiga utsläppssnåla fordonsalternativ. Drivkraftsomställningen kommer att fortsätta ännu i tiotals år, och utvecklingen i synnerhet i fråga om den tunga trafiken kan vara långsammare än beräknat.

EU:s framtida klimatpolitik ännu ej fastställd

Användningen av fossila drivmedel inom trafiken styrs mycket heltäckande med stöd av EU-lagstiftningen. Det finns distributionsskyldigheter i fråga om bränsle för väg-, sjö- och flygtrafiken. Vid sidan av handeln med utsläppsrätter för luft- och sjöfart kommer det att införas handel med utsläppsrätter för distribution av bränslen inom vägtrafiken. År 2022 förband man sig till det nuvarande EU-utsläppshandelssystemet. En betydande mängd annan lagstiftning som gäller trafikmedel har samband med dessa styrmedel och uppnåendet av utsläppsminskningar.

Vad händer nu?

Kommunikationsministeriet och finansministeriet föreslår att kunskapsunderlaget för reformen av beskattningen och finansieringen av trafiken ska förbättras och att alternativen ska fastställas under 2026 så att resultaten kan användas vid utarbetandet av nästa regeringsprogram.

Mer information:

Niko-Matti Ronikonmäki, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 016, [email protected]

Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 719, [email protected]