Kommunikationsministeriet inleder beredningen av ett statligt stöd på 1,05 miljoner euro till Finska Notisbyrån

Kommunikationsministeriet publicerade en promemoria om nuläget och framtidsutsikterna för den finländska mediebranschen och om åtgärder för att främja branschens konkurrenskraft den 18 februari 2026. Samtidigt beslutade ministeriet att inleda beredningen av ett statligt stöd av engångsnatur till Oy Suomen Tietotoimisto - Finska Notisbyrån Ab (FNB).

– Kommunikationsministeriet föreslår 1,05 miljoner euro i stöd till FNB. Avsikten är att FNB med hjälp av stödet ska kunna fortsätta sin verksamhet. En förutsättning är att bolaget och dess ägare åtar sig att snabbt utveckla FNB:s verksamhet, säger kommunikationsminister Lulu Ranne.

Promemorian grundar sig på en rundabordsdiskussion som kommunikationsminister Ranne ordnade hösten 2025. Under diskussionen konstaterades att situationen för FNB är en konkret följd av de övergripande svårigheterna inom mediebranschen. Ministeriet bedömer att det finns fortsatt efterfrågan på FNB:s nyheter, som allmänt uppfattas som tillförlitliga och neutrala. FNB möjliggör ett mångsidigt nyhetsinnehåll och bidrar till att Finland får synlighet i internationella nyheter.

För att FNB:s verksamhet ska kunna fortsätta måste bolaget kunna förnya sig. Kommunikationsministeriet inleder beredningen av ett statligt stöd av engångsnatur på 1,05 miljoner euro. Stödet ska användas till att främja FNB:s verksamhet och utvecklandet av den.

Omvälvningen inom mediebranschen har haft en betydande inverkan på inhemska nyhetsmediers verksamhetsförutsättningar 

Kommunikationsministeriet har publicerat en promemoria om nuläget och framtidsutsikterna för den finländska mediebranschen och om åtgärder för att främja branschens konkurrenskraft. Omvälvningen inom mediebranschen har haft en betydande inverkan på inhemska nyhetsmediers verksamhetsförutsättningar.

I dagens värld är internationella mediejättar de finländska mediebolagens främsta konkurrenter. Nyhetskonsumtionen sker via ett allt bredare urval av informationskällor. Särskilt unga konsumerar nyheter huvudsakligen via sociala medier. Konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet är hård på nätet. Det finns fortfarande behov av traditionella nyhetsmedier, men samtidigt måste nyhetsmedierna investera i digital utveckling.

Reklammarknaden i Finland har inte vuxit nämnvärt under 2000‑talet. Under de senaste åren har reklamintäkterna vuxit främst hos internationella digitala jättar.

Förändringarna inom mediebranschen har påverkat de journalistiska medierna på många sätt. Förändringarna i konsumtionsvanor och på reklammarknaden har förändrat mediebolagens intjäningsmodell. Nyhetsmediernas intäkter har gått drastiskt ner, antalet journalister har minskat och mediebranschen har blivit mer koncentrerad. Kostnaderna för distribution stiger i takt med att distributionsvolymerna sjunker.

I promemorian konstateras att den inhemska mediebranschens konkurrenskraft formas av välriktade insatser. Reglering som påverkar verksamhetsförutsättningarna inom mediebranschen faller inom olika ministeriers ansvarsområden. Kommunikationsministeriet sätter igång med arbete för att främja samordningen av åtgärder som rör mediebranschen.

– Mediebranschen står i dag inför många slags utmaningar. Den inhemska mediebranschens konkurrenskraft kan dock inte bygga på betydande eller långvariga stödsystem. Utmaningarna i dessa ekonomiskt strama tider kräver lösningar som bygger på samarbete och samförstånd, konstaterar minister Ranne.

Vad händer nu?

Kommunikationsministeriet inleder beredningen av ett statsunderstöd på 1,05 miljoner euro till FNB. Promemorian används som stöd i arbetet med att bereda politikåtgärder och påverka EU-lagstiftningen.

Mer information:

Begäran om intervju med minister Ranne:
Kasperi Lähteenmäki, specialmedarbetare, tfn 0295 342 039, [email protected]

Eero Salojärvi, specialsakkunnig, tfn 0295 342 123, [email protected]