Kommunikationsnäten är kärnan i Finlands säkerhet och ekonomiska tillväxt – halvtidsöversikt visar hur projektet TUUTTI framskrider

Kommunikationsministeriet publicerade den 28 januari 2026 en halvtidsöversikt om projektet för säkerhet och tillväxt genom dataförbindelser, det vill säga projektet TUUTTI. Översikten visar hur projektet framskrider och de viktigaste iakttagelserna hittills.

I projektet utarbetas Finlands ambitiösa och internationellt unika riktlinjer för hur infrastrukturen för kommunikationsnät bör utvecklas fram till år 2037. Målet är att infrastrukturen ska vara säker och skapa hållbar tillväxt och konkurrenskraft genom digitalisering. 

I Finland har det hittills utarbetats en strategisk plan, Trafik 12-planen, för den traditionella infrastrukturen, vägar, spåranläggningar, sjö- och flygtrafiken. Nu utarbetas ett motsvarande riktlinjedokument också för kommunikationsinfrastrukturen genom förenklad byråkrati.

Målet är att säkerställa att Finlands kommunikationspolitiska riktlinjer möjliggör en positiv utveckling av kommunikationsnäten och digitaliseringen även i framtiden. En säker och driftsäker kommunikationsinfrastruktur är en förutsättning för ur Finlands synvinkel hållbara investeringar, dataekonomins tillväxt och användarnas förtroende.

- Kommunikationsnäten och deras funktion utgör grundläggande byggstenar i vardagen. Myndigheterna och företagen ser tillsammans till att finländarna har goda, säkra och skäligt prissatta telefon- och internetförbindelser. Kommunikationsinfrastrukturen ska vara en stabil och trygg bas på vilken vi kan bygga ekonomisk tillväxt, säger kommunikationsminister Lulu Ranne.

- Halvtidsöversynen kommer i precis rätt tid, mitt i de geopolitiska stormarna, då Finland måste koncentrera sig på det väsentliga och hålla huvudet kallt. Finland ligger redan i världsklass vad gäller kommunikationsnät, men vi får inte bli för självbelåtna, eftersom det är en broms för utvecklingen. Finland är starkt, men inte färdigt. Genom projektet TUUTTI säkerställer vi att Finland är på topp även i fortsättningen, att vår kommunikationsinfrastruktur fungerar bättre än för närvarande i medborgarnas vardag och att den stimulerar ekonomisk tillväxt, konstaterar minister Ranne.

Finlands kommunikationsnät är omfattande, men kräver draghjälp

I översikten granskas kommunikationsnätens nuläge. Finland hör fortfarande till de ledande länderna när det gäller mobilnätens kvalitet och täckningsgrad, och 5G-nätens täckning är på en internationellt sett hög nivå. I synnerhet i glesbygden är dock tillgången till kommunikationstjänster och snabba förbindelser en central fråga.

Teleföretagen har under de senaste åren gjort betydande investeringar i fast bredbandsnät. Grundinfrastrukturen för fasta fiberförbindelser är på många håll modern, men i tillgången till fiberförbindelser ligger vi efter de övriga nordiska ländernas nivå. Tillgången till fiberförbindelser är även regionaliserad. 

Rymdtjänster kompletterar och säkerställer andra kommunikationsnät. Rymdtjänsternas roll i kommunikationsnätens driftsäkerhet ökar. Finlands rymdsektors ekosystem växer snabbt, men samtidigt är Finland starkt beroende av internationella system.

Fyra prioriteringar för att säkerställa tillväxt och säkerhet

I projektet TUUTTI har man identifierat fyra prioriteringar för den fortsatta beredningen:

1. Nätens säkerhet, resiliens och försörjningsberedskap stärks

Vid utvecklingen av kommunikationsnäten ska man systematiskt beakta reservförbindelser, flervägsstomnät, satellitlösningar, transparens i leveranskedjorna och effekterna av omvälvande teknik. Dessutom ska nätens strukturella svagheter och kritiska beroendeförhållanden identifieras.

2. Byggandet och utvecklingen av fiber- och datainfrastruktur stimuleras

När det gäller det nationella genomförandet av EU-bestämmelser och bredbandsstödspolitiken kan utvecklingen av kommunikationsnät ses över särskilt i områden där byggandet på marknadsvillkor inte räcker till, men där digitala tjänster och företagsverksamhet kräver snabba förbindelser.

Lagstiftningen, planläggningen och tillståndsprocesserna bör stödja sambyggande och ett kostnadseffektivt genomförande.

3. Mobilnäts-, 6G- och rymdsektorn utnyttjas som tillväxtmotor

I fortsättningen är det skäl att överväga särskilt försök och pilotprojekt där 5G- och 6G-nät, rymdtjänster och artificiell intelligens utnyttjas inom industrin, logistiken samt energi- och säkerhetssektorerna. Målet är att finna lösningar som kan tas i bruk i stor utsträckning i Finland och vid behov också i EU och Nato. I fråga om utvecklingen av rymdsektorn är det viktigt med internationellt samarbete i pilotförsök och försök. 

Dessutom är det viktigt att påverka de tekniska standarderna för teknik som är viktig för Finland. I synnerhet standardiseringsbeslut i fråga om 6G-teknik styr utvecklingen av nät och tjänster på 2030-talet.

4. Förutsägbar och investeringsvänlig reglerings- och kunskapsmiljö skapas

Med kommunikationsnät, rymdverksamhet och dataekonomi förknippas mycket reglering och styrning. Fokus ska ligga på att konsekvent genomföra lagstiftningen, lindra den administrativa bördan och stärka en verksamhetsmiljö som stöder och förutspår investeringar till exempel genom att koncessionsperioder bereds tillräckligt tidigt. Vid beredningen av regleringen balanserar man mellan att lindra regleringsbördan och införa nya förpliktelser. 

Det är i hög grad EU-lagstiftningen och internationella standarder som fastställer verksamhetsmiljön för kommunikationsnäten, vilket framhäver betydelsen av ett aktivt inflytande i EU och internationellt samarbete.

Bristen på kompetent arbetskraft är en central risk för uppnåendet av de säkerhets- och tillväxtmål som hänför sig till kommunikationsnäten.

Vad händer nu?

Ministerarbetsgruppen för samhällsförnyelse behandlade halvtidsöversikten den 27 januari 2026.

Den första fasen av projektet TUTTI avslutas våren 2026. I slutet av den första fasen publiceras en lägesbild, målen för den fortsatta beredningen och konkreta åtgärdsbehov på kort sikt.

Våren 2026 ges närmare information om hur beredningen framskrider och om möjligheterna att delta i beredningen.

Mer information:

Kristiina Lappalainen, ledande sakkunnig, tfn 0295 34 2004, [email protected]